Kvinnor som valt leva ensamma

Jag är som du. Vill leva ensam och har nästan alltid gjort det. Är inte ens intresserad av att ha en partner. Kanske bara dejta lite planlöst för nöjes skull. Skulle jag ändå träffa någon som jag vill bli seriös med är det definitivt särboliv som gäller. Har inga barn och har aldrig velat ha det.
Jag bryter mot normen men ju äldre jag blir, desto mer känner jag att jag dragit vinstlotten. Jag mår så oerhört bra av att bara behöva ta hand om mig själv och leva exakt som jag vill.

De flesta med heltidsjobb och många års arbetslivserfarenhet har väl råd och bo själv? Kanske storleken på lägenheten får anpassas efter ekonomin, men har alltid haft råd att bo själv sen jag flyttade hemifrån. 

Finns ju något som heter eget jobb,bostadskö och sparande mm.

Jag lever också utan partner och jag trivs med livet. Det är inte så att jag aldrig hade kunnat tänka mig leva med en man, men de män jag kunnat se mig själv i en relation med är försvinnande få. Det känns ovärt att ens leta för chansen att träffa honom på en dejtingsajt är typ noll. Skulle jag träffa honom i nåt sammanhang så är det väl kul, annars är livet finfint ändå.

Trivs i min mysiga lägenhet, med mina vänner, fritidsintrssen, på mitt supersociala jobb. Trivs med att få styra över livet själv.

Jag har ett barn från en flyktig relation för många år sedan och det är jag glad att jag fått uppleva. 

Låter underbart !Kan relatera.

Jag är också en kvinna som varit ensam i många år och trivs ganaka bra med det. Men det kan kännas väldigt ensamt ibland särskild när jag kommer hem från jobbet:( och jag kan oroa mig väldigt mig om ekonomi och att jag inte har nån stöd...

Stormtrivs, har inga planer på några fler män. 
Förstår inte riktigt varför det skulle vara en grej.
Så länge man lever det livet man vill själv. Och mår bra.

Man blir väldigt begränsande i ett förhållande.  Nu gör jag det jag vill. Utan att ifrågasättas. Och jag slipper potentiell risk för våld. 

*begränsad

 En kvinna ska aldrig behöva bo ihop med en man, för att hon inte har råd. Det låter som ett skräckexempel från 1800-talet. Där många kvinnor inte hade något val.
Det är verkligen att begränsa någon ifrån att leva sitt eget liv.

Bara det är en drivkraft för mig.

Håller med dig till 100 procent, men den bistra verkligen i dag är att många - både kvinnor och män - inte har råd att bo ensamma. Eller rättare sagt, inte råd att separera. Man har som par byggt upp en levnadsstandard som man inte känner att man kan "backa ur", t.ex. överbelånat sig för ett hus som ingen av dem har råd med som ensamstående och inte heller får sålt.

Nackdelen som jag ser det, är att ensamheten blir väldigt tydlig när man blir äldre och dessutom inte har några barn. Alla är olika, men för mig känns det tragiskt att i framtiden sitta ensam på jul, midsommar och övrig tid då alla är upptagna med sitt. Singel ung och singel gammal, är en stor skillnad enligt mig

Då har man valt att göra sig beroende av en partner och får skylla sig själva.

Ja, så är det. Och vanligt är det.

Nu har jag i och för sig vuxna barn då, men vill ändå inflika att jag tycker att ensamheten var hemsk som ung, då det liksom förväntades att man skulle vara ute i svängen, träffa killar o.s.v..

När man kom till skolan eller jobbet på måndagen, skulle alla prata om vad man hade gjort på helgen, och jag hade ju inte gjort något för jag hade inga kompisar. Detta var före dejtingforumens tid, så det gick inte heller att hitta killar på det sättet.

Ibland fick jag en direkt fråga, och kände mig ibland tvungen att ljuga ihop några kompisar som inte fanns, och någon aktivitet som jag inte hade gjort, jag var då rädd för följdfrågor så att jag skulle trassla in mig i lögner och bli avlöjad. T.ex. om jag sa att jag hade varit på ett visst nöjesställe, och så skulle någon fråga någon kuggfråga om något där, som skulle avslöja att jag aldrig hade varit inne på det stället. Dessutom tror jag att folk förstod att jag ljög ändå. Det var som att ensamheten var en aura runt mig som alla såg. 

Som medelålders/äldre är det inte längre konstigt om man suttit hemma hela helgen, det har de flesta gjort. 

Sorgligt