Otrohetstråden - Den positiva tråden

Ok hur vet du om jag har ett fungerande äktenskap och vad jag vågar o inte?

När du skriver ,att du vill ha en älskarinna bara för sexets skull. avslöjar du en hel del om dig själv.

Endera är du inte alls gift eller i förhållande eller så är du lyckligt gift men kittlas av tanken på en älskarinna.  I båda fallen handlar det om fantasier.  Ingen lyckligt gift man riskerar sitt förhållande över en fantasi.

Om det vore sant hade väl ingen -varken man eller kvinna- som blivit påkommen bönat och bett om förlåtelse och att försöka igen? Och ingen hade sökt hjälp för sexberoende. Och sånt hör man hela tiden.

Sex beroende är relativt ovanligt och jag törs lova att dessa inte skriver här på FL att de vill testa att ha en älskarinna.

De allra flesta som leker med tanken gör aldrig verklighet av det.  Att det finns män och kvinnor är otrogna vet vi väl alla, men det är inte de som skriver att de vill testa en älskarinna för sex.  De testa inte utan löper linan ut i tysthet. 

FL är nog ett perfekt media för att lufta sina fantasier utan att behöva ge sig ut i verkligheten

Min bedömning är att min fru är oerhört lycklig. Hon har inte lyft frågan om frekvent sex på många år. Hon är nöjd med livet, sin familj, hus, resor över hela världen och ett rikt social umgänge. Hon är på en perfekt plats i livet.
Min älskarinna är i en liknande situation där hon lever i ett äktenskap utan sex sedan några år tillbaka.
Jag lever - Hon lever. 
Allt rullar på. Vem kan döma i denna idyll?

Om båda anser att det är en sådan idyll varför hålla det hemligt?

Har messat, pratat, umgåtts och haft ett par sexiga träffar med min sidan om man i ca en månad nu. Och vilken månad det har varit. Total berg och dalbana av tankar, funderingar och känslostormar. 

Men har nog landat i ett beslut att jag inte kan stanna kvar med min man. Vill känna mig sedd igen, känna mig uppskattad och vill känna mig åtrådd. 

Dock har vi några viktiga familjeplaner inbokade som jag inte vill förstöra för våra 2 ungdomar så måste vänta med att ta det där "snacket" med maken. 

Har fortfarande den känslan och är fullt medveten om att det jag gör är så fel.....men samtidigt....det var så otroligt längesen nån fick mig att känna så här. Att känna att nån tycker jag är sexig, sättet han tar mig på och sättet han tar på mig...trodde aldrig jag skulle uppleva det igen. 

Min make kommer aldrig se på mig på det sättet igen, sen kvittar det hur mycket vi pratar och försöker....Finns inte grundkänslan  där kan man inte tvinga fram nåt. 

Så nu ser jag fram emot ännu en härlig träff i slutet på veckan. Blir en bra start på helgen.... 

Fullbordat en magisk förmiddag. Vi var båda på "kundbesök" under fm.
Under en strålande promenad stannade vi till vid en glänta och gick snett in i skogen. Några hundra meter in fullbordades äventyret. Det var magiskt. 
Vi vandrade vidare efter ett tag. Satte oss ned och tittade på båtarna som passerade förbi ut mot skärgården. Vi tog varandra i händerna och vandrade åter.
Vi kunde inte hålla oss. Det blev ett varv till.
Magiskt.
Vi sitter nu på respektive kontor. Helt avslappnade.

Låter som en härlig förmiddag. 😊 

Förväntar mig samma känsla imorgon bitti när jag träffar min hemlighet. 😍 

Om man har ork att vara otrogen smyga hemlighets hålla lägga så mycket energi.
Är det en dålig ursäkt att inte ta tag i sin relation och lämna.
Om ett förhållande tappar som allt du skriver.
Man är 2 om det. Om man tycker den andre inte gör något. Berätta det och lämna.
Kör sedan på så kanske ni blir 2 som blir lyckliga.
Är din man verkligen lycklig med dig?
Han kanske också är otrogen.
För han tycker som dig men vill inte såra dig.
Vem vet????

Jag tycker de mest positiva upplevelserna är när man kan låtsas att man är ett riktigt par. Tex. om man åker utomlands ihop och kan gå ut och äta som ett par, hålla varandra i handen och slipper gömma sig.

Även om det är fejk och tillfälligt så kändes alltid de grejerna underbara. Eller fira jul ihop, han hade tid att sova över 1-2 nätter även om det inte var riktiga julafton utan kanske 18-20 december eller 4-6 januari. Blev en sån fi vi-känsla, fast istället för barn blev det först ett xboxone och en ps4 och sedan 2 sladdisar xbox xseries och PS5. Om nån vet när de konsolerna kom ut kan ni räkna ut hur länge jag var den andra kvinnan. Lägg några år till på det. Jäkligt sällan vi spelade på dem ihop dessutom. (Jag älskar tv-spel...men det är ändå tragiskt).