Foralder

14 myter och sanningar om amning

Blir barn som får modersmjölk mer intelligenta? Är det sant att amning ger dig hängbröst? Och är det verkligen så att flaskbarn skriker mindre än barn som ammas?

Oavsett om man ammar eller ger babyn flaska så möts man av en rad påståenden om fördelar och nackdelar. Men vad är egentligen fakta? Mammasidan har frågan Astrid Kvasness på norska Amningshjälpen.

1. Barn som ammas blir mer intelligenta: Sant

– Ja, mycket tyder på att det är så. Artikeln Modersmjölk, immunrespons och hälsoeffekter i den norska tidningen för Den norska läkarkåren, visat att det finns flera studier som dokumenterar en positiv korrelation mellan modersmjölksnäring och kognitiv utveckling. Detta ser man tydligast i studier gjorda i u-länder där dom med minst utbildning inte har råd med mjölkersättning och därför ammar mer än högt utbildade kvinnor. I sådana fall ser man en klar effekt av modersmjölken. Det gäller speciellt mycket hos de allra minsta och för tidigt födda bebisarna. Delamning, alltså lite modersmjölk, är bättre för barnet än ingen modersmjölk. Och den tidigaste tiden är den viktigaste för babyn, så mammor som måste dra ner på amningen har ändå gjort en viktig insats för sitt barn, berättar Kvasness.

– Amningshjälpen är väldigt glad över att nästan alla norska mammor ammar sina nyfödda. Och vi bistår gärna familjerna med att få amningen så smärtfri som möjligt så länge man vill amma, understyrker hon.

LÄS OCKSÅ: Kan jag banta när jag ammar?

2. Barn som ammar får mer sällan astma: Delvis sant

– Forskning visar att barn som ammas får mer sällan småbarns-astma, något som kan bero på att dom inte lika lätt får luftvägsinfektioner när de ammar. Men det är ingenting som bevisar att man genom amning får skydd mot ordentlig astma. Det framkommer bland annat i densamma artikeln i läkartidningen, säger Kvasness.

3. Amning skyddar mot bröstcancer: Sant

– Det stämmer. Och ju mer du ammar desto bättre skyddar det. Det gäller speciellt den farliga bröstcancer som drabbar yngre kvinnor före övergångsåldern.

4. Mjölkersättning är lika bra som bröstmjölk för babyn: Inte sant

– Modersmjölk är nästan alltid bättre för barnet än mjölkersättning. Det enda undantaget är när det finns medicinska orsaker som grund, då används ofta speciella typer av ersättning. Samtidigt ska det nämnas att även om modersmjölk alltid är bäst för babyn är det inte alltid bäst för mamma. 5% av kvinnorna kan inte amma och för en del blir det för svårt. I sådana fall kan kanske del-amning vara en lösning. Vi på Amningshjälpen jobbar lika mycket med att hitta alternativa lösningar, som att hjälpa mammor att amma.

LÄS OCKSÅ: 10 råd om bebisens första mat

5. Flaskbarn skriker mindre än barn som ammas: Sant

– Barnets skrik är kommunikation och det är inte något fel att barnet gråter. Barn som ammas gråter ofta mer eftersom modersmjölk är mer lättsmält än mjölkersättning och därför behöver dom oftare mat. Att barnet inte skriker behöver inte vara en bra sak. Om barnet har fått mycket mjölkersättning och ligger i ”matkoma” skriker det mindre.

6. Pappor knyter snabbare starka band till flaskbarn: Inte sant

– Föräldrar och barn kan knyta an till varandra genom väldigt många andra sätt än matning, och pappas stöd till mammas amning är väldigt viktig för att amningen ska lyckas. Om pappa tar väl hand om mamma och de andra sysslorna, kommer han få mer tid till att vara med barnet. Han kan gå promenader med babyn i vardagsrummet, mysa, bära osv. Detta är en jättestor del av jobbet.

7. Modersmjölk har smärtlindrande effekt och är därför bättre vid exempelvis kolik: Delvis sant

– Att dia har smärtstillande effekt. När babyn till exempel har fått en spruta och sedan får bröstet, så gråter det mindre. Men ofta kan mammas kosthållning orsaka kolik, exempelvis om hon dricker komjölk. Då måste mamma ta bort komjölken från sin egen diet för att undvika kolik hos barnet.

8. Amning ger hängbröst: Inte sant

– Inte alls! Det är det graviditeten som gör! Amning kan faktiskt ha motsatt effekt i vissa fall. Kvinnor som har inåtvända bröstvårtor tycker ofta det är bättre efteråt. Man även andra kvinnor kan få fastare bröst än vad man skulle ha fått utan amning. Detta får man genom långsam avvänjning och att man ska se till att använda en bra storlek på BH:n eller en sport-BH under avvänjningsperioden. Detta för att det ger bysten ett bra stöd när väven drar ihop sig.

LÄS OCKSÅ: Så förändras brösten

Amningsexperten Gro Nylander skriver i boken ”Mamma för första gången”: De flesta kvinnor har mer mogna, men lika vackra bröst efter graviditet och amning!

9. Spädbarn som ammas kommer lättare acceptera nya matvaror när de blir äldre: Sant

– Det är sant eftersom modersmjölk tar smak av mammans mat. Många barn tycker till exempel att vitlök är en utmärkt smak på modersmjölken och kommer älska det senare. Om dom är vana vid lite olika smaker från dag till dag kommer dom lättare kunna acceptera annan mat senare.

10. Om din mamma (eller din syster) inte kunde amma, så kan inte du heller: Inte sant

Detta är osanning, men en del familjer kan självklart ha speciella medicinska orsaker till att det inte går. Men amning sitter väldigt mycket i huvudet. Om du tror att du inte kan så kan resultatet bli att du ammar mindre. Så mitt råd är att du bör övertyga dig själv om att detta kan du självklart göra! Många kvinnor är nog präglade av historier från sina mammor. På 70- och 80- talet var det verkligen amningsfientliga regler på sjukhusen. Då skulle man amma var fjärde timme och man skulle amma si och så länge. Det var stränga och rigida regler som inte gav någon flexibilitet. Om du har en mamma som klarade av att amma i tre månader med dessa regler, så är det faktiskt väldigt bra! Idag är det så att barnet bör vara hos mamma och få hudkontakt och amma 12 gånger om dygnet som nyfödd – kanske mer. Idag styrs det utifrån vad som är rätt för mamma och barn.

LÄS OCKSÅ: Mammor – ta tid till er själva!

11. Bebisar bör bara ammas när dom är hungriga: Inte sant

– Bröst är mer än mat. Det är även gos, tröst och kommunikation för de minsta. En del barn tycker om att sova vid bröstet, då droppar det små droppar med fet mjölk. Jag pratar ofta med mammor om hur ofta man ska amma och jag svarar ”har du frågat ditt barn?”. Bebisar kan prata massor, med kroppen, ljud och hela sig. Mammor bör lyssna mer på bebisen och sig själv.

12. Bebisar som får styra över matintaget själv blir tjocka när dom blir vuxna: Inte sant

– Det är faktiskt tvärtom. Barn som får styra över matintaget och reglera det efter sin egen aptit blir smalare. Det beror på att flaskmatning delvis är tvångsmatning, speciellt när vi håller flaskan upp-och-ner. Vi kör i barnet en massa mjölk och det är lättare för barnet att föräta sig när det är flaska. Mjölkersättning med vågrätt flaskmatning är att rekommenderar, då måste barnet jobba för att få ut sin mat. Då kan barnet själv styra över mängden. Det finns bebisar som blir go'a och runda av bara modersmjölk, men de springer snabbt av sig det när dom blir äldre. Barn som får modersmjölk blir ofta längre också.

13. Att amma ett barn efter att det fyllt 12 månader är lönlöst, för bröstmjölken har dålig kvalitet: Inte sant

– Detta är inte sant eftersom vi vet att bröstmjölken ändar sammansättning utifrån vilket barn du har. Modersmjölk är inte bara mat. Det är även immunförsvar. Mamma som har barnet hos sig får immunförsvar även om hon inte själv är sjuk. På det sättet håller hon barnet friskare när hon ammar. Samtidigt är det också gos att få bröstet och det finns dom som säger att det är lättare att ta sig igenom trotsåldern när barnet ammar. Det är en medicinsk fördel för barnet att få modersmjölk tills det är 4 år. I andra kulturer är det vanligt att barnet ammar tills det är runt 3,5-4 år och de vänjer ifrån sig amningen på egen hand.

14. Bebisar får all mjölk dom behöver under de första fem-tio minuterna av amningen: Inte sant

– Många upplever att bebisen är orolig på kvällen och måste ammas ofta. Det visar sig att amma länge på kvällen ger bättre nattsömn. Detta beror på att det får i sig mer av den feta mjölken, som de gosar sig med och blir stora och starka på.

Översättning: Ida Otterholm