Födande Fäder

På senare år har det ifrågasatts huruvida pappor borde vara med på förlossningarna av sina barn, men barnmorskan Kristina Jacobsen anser att det är otroligt viktigt att papporna är med och att deras närvaro även kan stärka relationer. 

Fram till 1970 fick pappor inte följa med in till förlossningen. Männen var tvungna att lämna sina kvinnor i dörren och överlåta dem till personalen som rakade kvinnan, desinfekterade, gav lavemang, la henne på ryggen och klippte henne när barnet skulle förlösas. Pappan blev tillkallad när det hela var över, för att kunna betrakta sitt nyfödda barn under besökstiden. Efter krav från blivande föräldrar började det så smått bli vanligare att papporna fick vara på förlossningen. Idag är 95 procent av papporna med under förlossningen av sina barn.

Men på senare år har pappornas närvaro under förlossningarna ifrågasatts. Somliga hävdar att pappan kan förstöra förlossningen, att han kräver omsorg från barnmorskan på bekostnad av det fokus hon skulle ha lagt på den födande och att många män blir känslomässigt traumatiserade. Frågan är om dessa män har blivit väl förberedda och sedda av sin barnmorska? Mycket kan gå förlorat om pappan inte är med.

Osäkra män får hjälp av barnmorskor
Barnmorskor möter ofta män som är osäkra på sin roll under förlossningen. De är osäkra på vad dem ska göra och när dem ska göra något, hur dem kommer att reagera och hur dem på bästa möjliga sätt kan vara stöttande och till nytta. Jag går alltid igenom dessa saker när ett par kommer till mig. Jag har många gånger träffat på män som inte vill vara närvarande under förlossningen och som inte vill stötta sin partner. Som hemförlossningsbarnmorska har jag fördelen att känna både mamman och pappan innan jag kommer hem till dem när förlossningen har satt igång, och dem känner mig. Om dem ska föda på sjukhus; låt även pappan skriva några ord om sig själv i förlossningsbrevet.  

Att föda är en del av vårt sexualliv
Kvinnor behöver trygghet, ro och tid för att föda. Idealiskt sätt bör en födsel föregå i samma intima miljö som den då barnet blir till. Dämpad belysning, utan tidskrav, trygghet, smekningar och beröring får kroppens oxytocinnivå att stiga, något som reducerar smärtan och underlättar förlossningsarbetet. Det är ett otroligt viktigt och ofta undervärderat jobb papporna gör för sina partners och deras bebisar under förlossningen! Alla kvinnor är olika och har olika behov under förlossningen. Vad dessa behov är, vet man oftast inte innan förlossningen satt igång och ofta ändras behoven under förlossningens gång. Några önskar att mysa, andra behöver en hand att hålla i, och detta kan deras partner främst hjälpa till med.     

Enstavelse-kommunikation
När förlossningen är som mest intensiv önskar kvinnor ofta att bli omfamnade, som en försäkring att något håller ihop dem. Andra kvinnor vill ha ”fritt rum” för att jobba sig igenom värkarna. Det hjälper att ha pratat lite om det här på förhand. Födande kvinnor kommunicerar ofta med estavelseord som: nej, sluta, mer, tyst, hårdare/lösare och längre upp/ner etc när dem koncentrerar sig på värkarna. Ta inte rättelser som kritik! Kall handuk på pannan och i nacken är ofta skönt när värkarna är intensiva. Lugnande och uppmuntrande ord hjälper när hon känner att tiden står stilla. Om hon har behov av det; hjälp henne att hitta en bra ställning och en skön andningsrytm – andas tillsammans. Om hon vill att du ska vara stilla; låt henne få lov att koncentrera sig på det fantastiska jobb hon själv gör.

Nu ska du visa muskler!
När krystvärkarna startar finns det alltid behov av en stark man! Män är som gjorda för att födande kvinnor ska luta sig mot dem och få den stöttning dem behöver. Låt henne stå och hänga runt din hals om hon önskar det. En upprest förlossningsställning hjälper barnet ned genom förlossningskanalen och känns mindre smärtsam. På dem flesta hemförlossningar jag är med på sitter mamman på huk och pappan sitter bakom på en stol och stöttar upp henne. Detta är en jättebra position som ger barnet största möjliga plats och lättast entré.  Jag har själv aldrig upplevt män som har känt sig överflödiga eller själsligt traumatiserade efter en förlossning. Däremot träffar jag väldigt ofta män som känner sig enormt starka och lyckliga efter att varit med på att hjälpa sitt eget barn till världen. Dem är ofta fulla av beundran efter att ha sett sin partner föda.  

Många par känner att jobbet dem gjorde tillsammans har tillfört ett ”lim” till deras förhållande som är speciellt och ovärderligt. Så här finns allt att vinna – stå på er pappor!

Som hemförlossningsbarnmorska har jag skrivit den här artikeln med utgångspunkt från den normala förlossningen!

Läs också ”hemmeligheter fra en hjemmefødselpappa” på hjemmefodsel.no eller gå in på Föda Hemma för mer information om hemförlossningar.