Familj

Varnar för föräldrars överfokus på mat och matregler

– Det viktigaste är att ha ett avslappnat förhållande till mat, säger Asle Halvorsen, psykolog och expert på ätstörningar.

SOCIALT MYS: Det är det sociala runt maten som är själva myset, inte maten, säger experten på ätstörningar. Foto: NTB Scanpix

[SHARING_BUTTONS]

Hur skapar man den perfekta kosthållningen för ett barn? Det är många föräldrar som undrar.

– Mitt råd är att göra det enkelt. Inte tänka så mycket, råder Asle Halvorsen, som är psykolog och arbetar vid sektionen för ätstörningar, Haukeland Sjukhus i Norge.

Han jobbar med att behandla de mest allvarligt sjuka patienterna och ser dagliga exempel på hur tankar om mat kan ta över våra liv.

Halvorsen skrev nyligen en artikel om ämnet i ROSinfo, Rådgivning om ätstörningar.

LÄS OCKSÅ: Så vet du att babyn äter tillräckligt

– Ha inte dåligt samvete

– Alla som har fått barn vet att man som förälder vill och försöker göra allt perfekt. Något av det bästa en förälder kan uppleva är att barnet äter bra, skriver Halvorsen.

Många föräldrar har dåligt samvete för att de hela tiden tar till mat som är lättillgänglig, och tänker att de inte gör sitt bästa för sitt barn. Dessa tankar bör vi sluta med, enligt Halvorsen.

– Gör man något fel? Alltid! Men, när man gör en sak, är det något annat man inte gör. När mamma och pappa sitter på nätet och läser om mat, diskuterar i Facebookgrupper, går i affärer för de bästa varorna, förbereder mat i timvis, krånglar med barnen om att äta upp alla morötter på tallriken och med allvarliga röster tillsammans med andra småbarnsföräldrar diskuterar detta ämne, är det mycket man inte gör, skriver han.

LÄS OCKSÅ: 16 orsaker till bebisens gråt

Mat är inte farligt

Halvorsen tycker att det är en läskig tendens att en del föräldrar lär barnen att vissa sorters mat är «farlig». Föräldrars överfokus på mat kan förtränga andra saker i livet med barnen, och har många likhetstecken med ätstörningens hårda grepp över liv och glädje, påpekar han.

– De tär inte bra för barn att växa upp till att vara «duktiga» med mat. Då är det mycket viktigare att ha ett avslappnat förhållande till mat och kunna äta mycket olika utan att tänka på det, säger Halvorsen.

Ät regelbundna måltider med förnuftig variation. Tänk inte så mycket på maten, råder experten.

– Vi använder dieter som lösningar på olika problem, men det som kan hända är att vi lurar oss själva att tro mat är farligt. Du behöver inte göra mat så teknisk. Vi har det mycket bättre när vi kan slappna av och äta varierat, berättar Halvorsen.

LÄS OCKSÅ: Föräldrar saknar kunskap om mat

Matregler kan ha motsatt effekt

Han vill avråda folk från att ha regler på vad man inte bör äta. Mat är mat och gift är gift.

– Om du är allergisk mot något så ska du självklart hålla dig undan det, men fokusera inte på vad du har ätit för att förklara obehag. Börjar du att lösa obehag genom att leta efter förklaringar i det du har ätit, blir det fort överfokus på mat, varnar Halvorsen.

En del föräldrar kan vara duktiga att hitta egna diagnoser och förklaringar på varför barnet exempelvis har ont i magen. Det är inte alltid så smart.

– Har barnet druckit för mycket läsk och får ont i magen, är det säkert på grund av läsken. Då är det bara att trösta och berätta att det inte är farligt. Det är inte bra att därefter börja neka barnet läsk. Då lär de sig aldrig hur mycket de kan dricka och de lär sig samtidigt att läsk är farligt, säger Halvordsen.

LÄS OCKSÅ: Nadias dotter (4) talar redan fyra språk

– Socker är inte gift

Han tycker att socker får skulden för väldigt mycket i vårt samhälle.

– Socker är inte gift, men vi mår inte bra av att äta mycket socker då det blir en ensidig kost. Det finns ingen orsak att begränsa sockerintaget om du har ett normalt varierad kosthållning, berättar Halvorsen.

Enligt experten är det viktigt att äta tillräckligt för att täcka energibehovet.

– Var inte så angelägen om vad som är «rätt» att äta. Mys med mat och slappna av. Ha fokus på andra saker - det är ju det sociala med maten som är det mysiga, påpekar Halvorsen.

Denna artikel publicerades först på Lommelegen.no