Foralder

Fyra rutiner ditt barn behöver

Vilka rutiner är egentligen viktiga för att ditt barn ska ha det bra?

VILKA RUTINER BEHÖVER BARN? Experterna ger dig svaret. Foto: Colourbox

Varför är rutiner viktiga?

Jørn Isaksen är pedagog, forskare och författare till boken «Föräldralappen». Han tycker att rutiner är viktiga eftersom de gör dagarna överskådliga för barnen och skapar mindre sannolikhet för att barnen gör oönskade saker.

— Rutiner är viktiga ända från dom är helt nyfödda tills de är nästan vuxna, säger han.

— Speciellt i samband med de dagliga aktiviteter som upprepas ofta. Många barn fungerar bäst när de har förutsägbarhet i vardagen. Om aktiviteter som i sig själva inte är väldigt lustbetonade genomförs på ett igenkännbart sätt för barnen, blir aktiviteterna förutsägbara och kan utföras utan diskussion och bråk, tillägger han.

För barnets skull

— Rutiner är bra, men kom ihåg att rutinerna är för barnets skull, inte omvänt, säger barnpsykolog Elisabeth Gerhardsen, som bland annat har skrivit boken «Vill inte! Göra själv!; goda råd om barn i ”trotsåldern”».

Hon tycker att man mycket väl kan börja få in rutiner redan med spädbarn, men att man det första halvåret behöver vara inställd på att rutinerna förändras hela tiden.

— Man kan inte spika rutiner för ett fyra veckor gammalt barn. Till exempel när det gäller hur länge barnet sover, hur mycket det äter och så vidare. Barnet förändras från vecka till vecka under de första månaderna, säger hon.

1. Fasta läggrutiner

Många föräldrar bestämmer sig för att ha en fast tid för när barnen ska läggas, även de minsta. Gerhardsen är överens om att detta är en bra sak.

— Men man behöver inte sitta med tidtagarur, preciserar hon. Man kan ha lite flexibilitet gällande tiden och se till hur trött barnet är.

Gerhardsen tycker att föräldrar självklart kan försöka att ha fasta läggtider när barnet är ett halvt år, men att det inte är nödvändigt. Hon tycker att det är viktigare att man försöker följa spädbarnets rytm, justerat i förhållande till vad som passar föräldrarna.

— Få inte panik om barnet inte lägger sig klockan halv sju. Det är lättare att få till när barnet är över ett år. Det första halvåret bör barnet styra rytmen. Det viktigaste är att barnet sover gott och får tillräckligt med sömn, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Så hjälper du din baby att sova

Se till barnet

Nina Stanghov Ulstein är socialpedagog och driver den norska webbsidan Lykkelig Barndom. Hon håller med om att rutiner är viktiga för barn, speciellt eftersom de minsta lever «här och nu» och därför inte vet vad som ska hända om en timme eller två. Hon säger att rutiner ger barn trygghet, lugn, förutsägbarhet och en känsla av kontroll.

Men hon tycker att många föräldrar gör felet att dom blandar ihop rutiner med att följa klockan.

— Det är inte nödvändigtvis så att samma saker behöver hända på precis samma tidpunkt varje kväll. Det är nämligen så att barnet, i likhet med oss vuxna, har olika dagsform, säger hon.

— En del dagar är vi väldigt trötta och lägger oss en timme tidigare än vi brukar, medan andra dagar känner vi oss med pigga och vill vara uppe en timme längre. Så är det för barn också, tycker hon.

— Det viktigaste som man behöver göra när det gäller läggrutiner är att lägga barnet när det är trött. Många för felet att de lägger barnet innan det är trött eftersom de slaviskt följer klockan. Det slutar ofta med gråt och frustration, säger Ulstein.

2. Bra läggrutiner

Läggrutiner som att borsta tänder, ta på pyjamas och läsa böcker är det nog många föräldrar som använder sig av för att förbereda barn på att det är natt. Jørn Isaksen tycker att man gärna kan etablera sovrutiner kort efter att barnet är fött.

— Genom att tidigt etablera rutiner runt läggdags och barnet ska sova, uppnår man ofta en enklare vardag för föräldrar och spädbarn som blir mer tillfreds, säger han.

Gergardsen tycker också att man kan börja införa denna typ av ritualer tidigt. Läggrutiner är bra och man kan börja tidigt med att ta på babyn pyjamas, dämpa ljuset i badrummet och lägga babyn i ett mörkare rum. Så blir barnet förberedd på den långa sovperioden, säger hon.

Generellt tycker hon att sådana rutiner är bra eftersom det ger barnet en förutsägbarhet och fungerar lugnande. Genom att barnet vet vad som sker när det brukar hända innan det ska sova, kommer det in i «sovläge», säger hon.

3. Fasta mattider

Barn som går i förskolan upplever ganska klara rutiner i förhållande till måltider. Men hur viktigt är det egentligen att man äter på samma tidpunkt varje dag?

— Rutiner runt fasta mattider är naturligt eftersom barn har en tendens att bli hungriga med jämna mellanrum. Här bör man ha en lagom tid mellan måltiderna så att de passar in med barnets dygnsrytm. Man låt inte rutiner bli viktigare än barnet, eller bli en stressfaktor för de vuxna. Det är inte så att barnet behöver ha middag varje dag klockan 17.03 för att bli lycklig, säger Gerhardsen med ett leende.

Hon tillägger att om man är i en föränderlig fas i livet, till exempel flytt, skilsmässa eller att man ska börja på ny förskola, är det viktigt att ha positiva och fasta rutiner. Detsamma om man är på resa, då det är okej att ha något som är fast.

— Hjärnan bombarderas med en massa intryck, och får då barnet dessutom hela tiden ny mat i ett nytt rum, blir barnet överstimulerad, trött och grinig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Så vet du att babyn äter tillräckligt

4. Fast morgonrutin

När hela familjen ska hemifrån till förskola, skola och jobb, kan det snabbt uppstå konflikter. Kan fasta morgonrutiner undvika att detta sker?

— Ja, tycker Jørn Isaksen. — Etablering av bra rutiner för denna situation kommer innebära att barnen genomför morgonen på ett relativt likt sätt varje dag, utan för mycket utrymmer till att göra andra saker som det normalt inte finns tid till, säger han.

Isaksen lägger till att vad rutinen på morgonen ska innebära måste anpassas individuellt. —Man behöver ta hänsyn till en rad faktorer, som när barnet vaknar (eventuellt behöver väckas), hur gammalt barnet är, hur mycket det kan göra själv och hur mycket det behöver hjälp med, när föräldrar (och barn) behöver lämna huset, med mer, säger han.

Gerhardsen tycker att man inte behöver planera rutiner på morgonen, eftersom vanorna vi vuxna har blir en förberedelse i sig själv. När det gäller barn i åldern 2-3 år tycker hon att det kan vara nog så viktigt att man ger muntlig förvarning.

— En treåring kan skapa problem även om rutinerna är lika varje dag. Ge därför hellre en förvarning, som till exempel «när du har ätit färdigt ska vi klä på oss och åka till förskolan». En treåring kan nämligen ha gjort helt andra planer, även om familjen har gjort detsamma i flera månader, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Här är risken för trotsanfall störst

— Var inte för rigid!

Även om de har lite olika tillvägagångssätt till detta med rutiner, är alla tre överens om att man inte bör vara för fyrkantig och att man emellanåt behöver kunna tillåta att man bryter rutinen.

Nina Stanghov Ulstein tycker att föräldrar inte ska bli för fast i rutiner så att de glömmer att slappna av och mysa med sin baby.

— Även om rutiner är viktigt så ska vi inte glömma att det viktigaste är att se på vårt barn och anpassa efter barnet och situationen. Alla barn är olika och behöver därför olika saker, säger hon.

Hon berättar att hon genom Lykkelig Barndom blev kontaktad av en mamma som hade läst så mycket om rutiner och scheman att hon slutade lita på sig själv och sin egen modersinstinkt.

Med första barnet följde hon helt slaviskt rutiner och scheman och glömde helt att lära känna sitt barn och se vad barnet behövde. När hon fick sitt tredje barn lät hon det få samsova, bli ammad och vaggad till sömn.

— Det var det sista barnet som sov länge och bäst, och som var det tryggaste. Mamman berättar att hon ångrar att hon inte gjorde detsamma med de två första. Med dom var det mycket gråt och lite sömn, säger Ulstein.

Behöver lära sig att allt inte går som planerat

Jørn Isaksen tycker att det även är viktigt att lära barn att det inte alltid går som planerat.

— Ofta händer något som gör att familjen inte hinner äta när dom tänkt äta, eller att de inte kan genomföra en aktivitet som planerat. Detta är saker som barn behöver vänjas vid, eftersom väldigt få önskar ett liv där allt gå som planerat efter ett tidsschema. Etablering av bra rutiner ska med andra ord inte vara ett hinder för flexibilitet, säger han.

Han tycker att ändring av rutiner också kan pågå över något längre perioder, till exempel att man låter barnet få vara vaken lite längre under semestern.

— När man planerar att bryta rutinen på det sättet, är det smart att låta barnet förstå att familjen gör något speciellt nu. Att detta är en tidsbegränsad förändring och att det inte innebär en permanent förändring av reglerna rumt läggningen, säger han. Om föräldrarna är duktiga att återinföra rutinen igen efteråt, kommer ett barn som är van vid rutiner snabbt anpassa sig till dessa igen, tillägger han.

— Rutiner berättar för barnet vad som ska ske, men nyheter och förändringar är också stimulerande, säger barnpsykolog Gerhardsen. — Rutiner kan snabbt bli en tvångströja, det blir tråkigt när det inte händer något nytt, avslutar hon.