Näring och mat för baby 9-12 månader

När barnet är nio månader börjar de ofta sitta själva och då blir matningen lite lättare - även om det också kan bli mycket kladd. Men det får man tåla!! Det är viktigt att barnet lär sig att äta själv och det kan också göra måltiden trevligare för barnet. När de klarar att äta själv upplever de dessutom en bemästringskänsla som är väldigt viktig för barnets utveckling.

Amning rekommenderas fortfarande

Det rekommenderas fortfarande att amma, eller ge ersättning, fram tills barnet är ett år eller mer. Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar amning fram tills barnet är två år, medan de flesta svenska kvinnor ofta slutar när barnet är runt ett år och mamma går tillbaks till jobbet. Men det finns absolut inget som förhindrar att man ammar fram till två år (eller längre) - det är upp till mamma.

– Kom ihåg att amningen inte bara är mat; för barn som är större är mammas bröst fortfarande trygghet och mys, och det känslomässiga bandet mellan mor och barn bör därför upprätthållas så länge de har glädje av det. Så häng inte upp dig på en viss ålder, utan lyssna på dina egna och barnets behov och önskningar. Tycker du amningen är mer tung plikt än mys och gos, är det kanske dags att överväga om du ska fortsätta, säger amningshjälpen Vibeke Stöbakk Myren till Mammasidan.se.

I de flesta fall rekommenderas en långsam avvänjning, så det kan vara smart att trappa ner och gradvis förbereda barnet på att det är slut med bröstet. Men bröstmjölk är fortfarande något av det bästa barnet kan få.

– Det är toppen om barnet kan få bröstmjölk under hela första levnadsåret och gärna längre om mamma och barn trivs med det. Om det finns behov av annan mjölk än bröstmjölk så ska modersmjölksersättning användas både som drickmjölk och i gröt fram tills barnet är 12 månader gammalt, säger näringsbiolog Lise von Krogh på bramat.no.

Ny mat för din baby

När barnet är nio månader är de troligtvis vant vid flera olika matvaror, både gröt, mosade grönsaker, kött, fisk, mosad frukt och bär och pyttesmå brödbitar. Nu kan man gradvis införa flera matvaror och grövre konsistens på maten, gärna små bitar.

– Under denna period erbjuds barnet fortfarande många olika matvaror, så att det vänjer sig vid olika smak och konsistenser. Låt barnet smaka på sur och bitter mat, till exempel en liten sked naturell yoghurt, kokt broccoli, en skiva grapefrukt, lite tomat osv. Detta kommer hjälpa till att förhindra kräsenhet och ätproblem senare. Kom ihåg att vi är födda till att tycka om söt och fet mat, men sur och bitter mat behöver vi lära oss att tycka om. Barn som tidigt vänjer sig att tycka om frukt och grönsaker kan dessutom troligen lättare undvika övervikt och fetma senare, säger Lise von Krogh.

Nu bör man börja införa mat som kräver lite mer tuggande, och bröd blir allt viktigare i barnets kosthållning. Det är också väldigt fint i processen med att lära barnen att äta själv. Om inte skorpan är för hård kan man prova att behålla lite skorpa, om om du lägger smörgåsen dubbelt är det lättare att äta själv - och mindre kladd. Använd mellangrovt eller grovt bröd med mjukt smör. Barnet kan gott äta samma bröd som dom vuxna, det är inte nödvändigt att köpa eget barnbröd.

LÄS OCKSÅ: Lerke äter själv

Förslag till pålägg:

• Leverpastej
• Mjukost
• Köttpålägg (kokt skinka, medvurst etc.)
• Ost
• Kaviar
• Fint jordnötssmör
• Makrill i tomatsås
• Ägg
• Mosade bär, fruktmos eller sylt med lite socker - men utan tillsatt sötningsmedel
• Mosad avocado
• Pesto

Källa: Hälsodirektoratet, Lise von Krogh

LÄS OCKSÅ: Fem matvaror barn älskar att hata - men bör äta!

Gör måltiden till något trevligt

I denna ålder är det viktigt att införa bra rutiner vid matbordet. De flesta barn kan nu följa familjens måltidsrytm - om familjen äter fyra måltider dagligen: Frukost, lunch, middag och kvällsmat. Det är smart att hålla sig till någorlunda fasta tider. De flesta barn behöver minst fyra måltider per dag, flera om dom äter lite, för att täcka behovet av energi och näringsämnen.

Och glöm inte att måltiden ska vara trevlig och social - även för de minsta!

– Låt barnen öva sig på att äta själv och gör måltiden till en trevlig och lustbetonad arena. Tärningar av grovbröd med pålägg som leverpastej, mjukost, ost, skinka och messmör är skoj att äta själv. Råkost av morot och kålrot i en liten hög på en bricka på bordet är spännande att både känna på och äta. Middagsmat i små tärningar kan barnet också stoppa i munnen själv. Gröna ärtor är en hit och små buketter av broccoli och blomkål och mjuka bitar av morot lämpar sig bra, säger Lise von Krogh.

Kokad mat är lättare att äta än stekt mat och se till att maten är genomkokt. Barn är som vuxna - de tycker om att få maten serverad på ett trevligt sätt. Det bästa är att ångkoka grönsakerna, då bevaras smaken och näringsämnena bäst.

LÄS OCKSÅ:Kolik: Helenas baby grät i fem månader

Dryck till din baby

Vatten är den bästa drycken till måltiden. Undvik saft, söta drycker och drycker med tillsatt konstgjort sötningsmedel.

– Pipmugg med vatten är bra till måltiden, men ge inte juice eller mjölkersättning tidigt i måltiden; då vill barnet lätt bara dricka sig mätt och tappar intresset för mat, säger von Krogh.

Kom ihåg järn!

Järn och D-vitamin är de två näringsämnen som det lätt kan bli lite av i kosten hos svenska barn. Det är viktigt att komma ihåg tillräckligt med järn - antingen mat med naturligt innehåll av järn eller järnberikad gröt. Leverpastej, grovt bröd, gröna grönsaker (till exempel spenat och broccoli) är bra källor till järn.

– Fram till två års ålder har barnet ett relativt högt järnbehov och riskerar att utveckla järnbrist om järnintaget från kosten är för lågt. Modersmjölk innehåller järn som tas bra upp av barnets kropp, men inte tillräckligt för att täcka behovet efter sex månaders ålder, när barnets medfödda järnlager är använt. Modersmjölkersättning och tillskottsblandningar innehåller lätt tillgängligt berikningsjärn. Bra järnkällor annars är järnberikad industriframkallad gröt, grovt bröd och gröt av grovt mjöl, kött, fisk, bönor och linser, säger von Krogh.

Fiskleverolja går aldrig ur modet. Ju tidigare man ger barnet fiskleverolja, ju lättare lär det sig att tycka om det.

Tran och D-vitamindroppar täcker lätt behovet av D-vitamin. D vitamin skapas även i solen vid solstrålning, men inte på vintern. Från fyra veckors ålder kan barnet få tran eller D-vitamindroppar, säger von Krogh.

När banet närmar sig ett år kan det äta mycket av detsamma som föräldrarna - bara maten inte är för stark. Och tillsätt inte salt. Små barn ska inte ha salt mat - inte heller tillsatt socker. Maten bidrar helt naturligt med tillräckligt salt och socker. Allt eftersom barnet blir större tycker de om mer smak. Och många barn tycker om sås. Undvik pås-sås och annan pås-mat, som ofta innehåller mycket salt. Gör hellre din egen mat - och vänta med att salta tills barnet fått sin portion.

LÄS OCKSÅ: Varnar för föräldrars överfokus på mat och matregler

Detta bör du se upp med:

• Honung ska inte ges till barn under ett år eftersom den kan leda till en farlig matförgiftning som kallas botulism.
• Nötter - kan lätt sätta sig i halsen.
• För stora bitar kan sätta sig i halsen.
• Små, hårda och hala matbitar, som druvor, jordnötter och råa bitar av morötter och äpple kan fastna i halsen.
• Salt mat bör begränsas eftersom det är en extra belastning för unga njurar.
• Fisklever innehåller miljögifter och bör undvikas.
• Spinat, rödbetor, bladselleri, nässlor och mangold innehåller nitrat - som kan utvecklas till nitrit (som hindrar transport av syre till cellerna) och bör undvikas fram tills barnet är 6-7 månader. Kan därefter ges i små mängder.
• Komjölk kan förtränga mer järnrika matvaror och bör inte ges som dryck eller i gröt under första levnadsåret, men mindre mängd kan användas i matlagning från barnet är tio månader. Yoghurt och filmjölk bör inte ges innan barnet är tio månader. Då kan man ge lite yoghurt eller filmjölk. Men ge inte mjölk som dryck förrän barnet är ett år gammalt.

LÄS OCKSÅ: 10 råd om bebisens första mat

Allergier

Alla barn kan utveckla allergier. Men barn med två föräldrar som har allergier har hög risk för att själv utveckla matallergier.

– Om barnet inte har utvecklat någon allergi finns det ingen orsak till att undvika vissa matvaror, då detta inte förebygger allergi. Det kan leda till en snävare och bristfällig kosthållning. Det är bara vid påvisad allergi som maten ska tas ur kosthållningen. Till exempel mjölk, ägg, fisk och nötter säger von Krogh.

Källor: Livsmedelsverket, Hälsodirektoratet, näringsbiolog Lise von Krogh, matportalen.no, bramat.no, amningshjälpen