Hem > Baby > Sömnskolan: 3-6 månader
Sömnskolan: 3-6 månader

Sömnskolan: 3-6 månader

Nu är det dags att börja tänka på en del rutiner.

Medan en nyfödd baby i stort sett sover när och var hon vill - och så mycket som upp emot tjugo timmar om dygnet, bör man börja tänka på att införa några enkla sovrutiner redan vid tre månaders ålder. Men överdriv inte. 

Din baby behöver 15 timmar sömn om dygnet

Ett barn på tre månader behöver fortfarande 15 timmar sömn om dygnet. De behöver också flera sömnperioder på dagen - tre till fyra gånger. 

– När barnen blir tre månader ser vi gärna lite längre sömnperioder på natten. Då kan vi förvänta oss att barnen sover kanske 5-6 timmar i sträck, men vi kan inte förvänta oss mer än det, säger Ståle Pallesen, som är sömnexpert vid Bergen sömncenter och professor vid universitetet i Bergen. 

När babyn börjar bli tre-fyra månader gammal börjar den bli medveten om sömn - både var den sover, var föräldrarna är och vad som behövs för att sömna, till exempel ljus eller mörker. Då bör man börja införa en del rutiner, som ska hjälpa barnet att förstå att natt är sovtid. 

Sover max sex timmar

De allra flesta barn kommer fortfarande behöva mat på natten under denna period. Därmed är det inte troligt att de sover sammanhängande mer än max sex timmar. Här händer det att föräldrar kan ha orealistiska förväntningar. 

– Det är först i barnets andra halvår vi kan förvänta oss att barnet sover hela natten. Och vad är hela natten? Det är inte tolv timmar, men gärna fem-sex timmar i sträck, säger sjuksköterna Nina Misvær, som är förstelektor vid högskolan i Oslo och Akershus, och bland annat har skrivit boken "Sova hela natten". 

Hon är angelägen om att nyblivna föräldrar behöver information om barns sömnvanor - även om det är skillnad från barn till barn. 

Många föräldrar är väldigt slitna under småbarnsperioden och får ofta för lite sömn. Misvær uppmanar därför föräldrar till att sova när barnet sover - om det går. Till exempel att ta en eftermiddagslur. 

Sömnterapeuten Caroline Lorentzen är angelägen om samspelet mellan vuxna och barn, och rekommenderar att båda föräldrarna - om man är två - delar på ansvaret för babyn. 

– Om båda ska få vika hjälper det att ha en tydlig fördelning: Säg att pappa har ansvaret från klockan då och då, och då tar mamma över. Det gör det lättare för den andra föräldern att slappna av. Det är viktigt att föräldrarna samarbetar kring detta, säger hon. 

För ensamföräldrar kan det vara extra viktigt att försöka sova när barnet sover. 

LÄS OCKSÅ: Sover ditt barn för lite?

Rutiner för att barnet ska få sova

Det är fortfarande svårt att införa regelmässiga sovtider innan barnet är ett halvt år. Men när barnet har blivit tre månader bör man alltså börja tänka på rutinerna. 

– Nu är det dags att bli medveten om sovrutiner. Och man bör börja att inarbeta bra vanor, säger Nina Misvær, som har ett nyckelbudskap när det gäller barnens sömn: 

– Lär barnen att sova själv. Det är väldigt viktigt för framtida sömn och det måste läras in under loppet av barnets första år. Det betyder att du inte bör amma, vagga eller vyssja barnet till sömn - det måste lära sig sova av sig själv när dom är trötta, säger  Misvær. 

Om man låter barnet somna vid bröstet eller vaggar och vysjar dom till sömn, kan man snabbt göra barnet och sig själv en björntjänst - eftersom barnet då instinktivt lär sig att de behöver en vuxen där för att sova. Då kan det bli en tuff avänjning när barnet är större- Eller - något många mammor upplever: Om barnet blir beroende av att sova vid bröstt, så blir det svårt för mamma att komma ut. 

Misvær tycker att det inte behöver vara så svårt som många tror att det är att lära barnen sova själv. 

– Se vad som händer när barnet börjar i förskolan - de somnar ju där också, utan att de anställda står och vaggar vagnen, säger Misvær. 

Ståle Pallesen tycker också att det är viktigt att barnen lär sig somna av sig själv. Och att de somnar i sovrummet på natten. 

– Här är det bättre att förebygga än att behöva lära barnen detta när de blir större. För att lära barnen sova på egen hand ska du lägga dom när de är sömniga, och att gå ut ur rummet innan de somnar. Om du vysjar barnet till sömn eller sitter där tills det somnar, så kommer det inte klara av att somna på egen hand igen nästa gång de vaknar, säger Pallesen. 

Och då riskerar du mer nattvak än vad som kanske är nödvändigt. 

Men är det så farligt att låta barnet sova vid bröstet? Nej, tycker Caroline Lorentzen, som tycker det ska vara upp till mamma. 

– Amningen gör att mamma utlöser hormoner som får henne att slappna av. Om mamma stressar med att barnet inte ska sova vid bröstet, eller försöker lägga ner barnet och det vaknar, får om inte mycket nytta av denna naturliga vilohjälpen. Så om det fungerar för mamma att låta barnet somna vid bröstet, så gör det. Det är många sätt att göra det på. Babyn kan lära sig sova själv efter ett par månader, men behöver inte göra det innan det har gått runt sex månader, säger Lorentzen. 


Gråtkur eller inte? 

Ett av de kanske största diskussionerna när det gäller barn och sömn är frågan om "gråtkur" eller inte. Alltså hur mycket gråt ska man tåla när barnet ska lära sig sova själv? Här finns flera skolor, allt från att låta barnen gråta tills de slutar, eller att använda klockan till hjälp. 

– Vi rekommenderar inte att man totalt ignorerar ett barns gråt hela natten. Men lite gråt bör man tåla. Då kan man låta det gå lite tid innan du går in första gången, därefter kan du öka tiden gradvis, säger Ståle Pallesen. 

Men han förtydligar också att man måste tänka på varför barnet gråter. 

– Om ett barn gråter om natten, och gråten är intensiv, så förstår vi att barnet har det svårt. Då måste man se till barnet på en gång. Men om det blir tal om lite smågråt, så behöver man inte gå in på en gång. Då är det inte smart att ge barnet en överväldigande respons, säger Pallesen. 

Nina Misvær tycker om att kalla det "tröstmetoden" istället för gråtmetoden.

– Det är ingen som lägger barnet på kvällen, stänger dörren och säger "vi ses imorgon". Men sömn är ett behov som ska täckas, och det är ingenting som säger att ett barn är rädd eööer känner sig ensam på natten. Ibland är det bara tråkigt att lägga sig, säger Misvær, så då rekommenderar att man går in till barnet med jämna mellanrum om de gråter. Eller sätter sig i en stol i rummet och läser en stund. Men tar inte upp dom ur sängen. 

– Vi rekommenderar inte att ta upp barnet ur sängen. Trösta dom hellre i sin egen säng, säger Pallesen. 

Caroline Lorentzen är en av dom som är stark motståndare till att låta barnet ligga själv och gråta. 

– Jag är stark motståndare till att lämna ett gråtande barn - rätt och slätt för att det strider emot min människosyn. Fram tills barnen är ett år gamla har de ingen tidsuppfattning och när de vuxna går ut ur rummet känner de sig övergivna, säger Lorentzen, som rekommenderar föräldrarna att sitta med barnet tills det lugnar sig. 

LÄS OCKSÅ: Gråtkur eller inte?

Använd ljus och luft

När barnet är tre månader är de ofta mer ute. Många har till exempel en fast barnvagnspromenad på förmiddagen odh de flesta tycker om att sova i vagnen. 

– När barnet blir tre månader förstärks dygnsrytmen, och det blir större skillnad på dag och natt. Då är det väldigt bra att köra barnet ute i vagn - det förstärker dygnsrytmen, säger Pallesen. 

Ett litet, men viktigt apostrof: Kom ihåg att det kan vara farligt att täcka för hela barnvagnsöppningen med ett täcke, tätt regnskydd eller liknande - detta gör att barnet inte får luft, och kan i värsta fall vara dödligt. Använd i så fall ett myggnät för att göra det lite mörkare för barnet. 

Vid tre månaders ålder börjar babyns hjärna att producera melatonin på kvällen och natten, och detta hjälper till att reglera sömnrytmen. För att hjälpa denna utveckling är det smart att ta ljuset till hjälp. Ha det mörkt på sovrummet om natten, och använd ljuset på morgonen - dra för gardinerna och släpp in ljuset när barnet ska gå upp. Eller, som Pallesen rekommenderar: Se till att babyn får både ljus och frisk luft på dagen. 

Goda rutiner

När barnet är tre månader kan man också börja införa enkla kvällsrutiner: 

– Det är smart att börja med goda vanor nu, och börja gärna en nedtrappning på kvällen fram till läggdags. Ta på barnet en pyjamas på kvällen, kanske ta ett bad och sjung samma sång vid läggdags, säger Nina Misvær.

Hon rekommenderar alla föräldrar att ta kontakt med vårdcentralen om de har frågor om barn och sömn. 

– Tveka inte att prata med din sjuksköterna om detta, hon kan ge dig råd om anpassningar för dig och din familj, säger Misvær.

De allra flesta barn behöver fortfarande mat på natten fram tills de är cirka sex månader. Då bör de få maten i sovrummet. Och om det blir gråt bör man i alla fall tänka sig noga för innan man tar upp barnet ur sängen, är experternas råd. 

LÄS OCKSÅ: 10 råd för god babysömn

Sov i sängen - inte gos

Många föräldrar drömmer om och väntar på dagen då barnet sover hela natten utan att vakna, men det sker troligen inte förrän tidigast vid sex månaders ålder. De flesta bebisar mellan tre och sex månader vaknar fortfarande under natten för ett - eller fler - måltider. Då är det mat som gäller, inte gos och babbel - detta kan och bör göras när barnen är vakna. I perioden från tre till sex månader är det smart att lära barnet att sovrummet är en plats för sömn, inte för lek. Därför rekommenderas det inte heller att ha leksaker eller många gosdjur i sängen - det räcker med ett. 

Goda sömnvanor för barn mellan 3 och 6 månader: 

  • Ta inte bort dagsömn i hopp om bättre nattsömn
  • Se till att ha regelbundna sovtider på dagen
  • Genomför en nedtrappning av aktiviteter (lugn före läggdags)
  • Upprepa samma fasta ritual varje kväll innan barnet ska lägga sig
  • Ha en fast läggtid (och gå upp ungefär samma tid)
  • Försök undvik att ta upp barnet efter det lagt sig på kvällen

Källa: apotekerforeningen.no

Översikt över barns sömnbehov: 

Inkluderat sömn på dagtid.

1 vecka  16 timmar 30 minuter 
3 månader 15 timmar
6 månader  14 timmar 30 minuter
1 år  13 timmar 45 minuter
2 år  13 timmar
3 år 12 timmar
4 år  11 timmar 30 minuter
5 år  11 timmar 

Källa: Kilde: Nina Misvær/Håndbok for helsestasjoner