Foralder

Nattskräck drabbar 2-3 procent av barnen

2-3 procent av barnen drabbas av fenomenet.

Nattskräck barn sömn

Har du upplevt att ditt barn sätter sig upp i sängen med ett skrik, jätterädd, men fortfarande sovandes? Nattskräck är något helt annat än mardröm.

Barn som vaknar av mardrömmar är lätta att få kontakt med och att trösta. Handlar det däremot om nattskräck är barnet fortfarande i djup sömn. Att försöka väcka barnet kan skapa ytterligare oro och förvirring.

Professor Ståle Pallesen vid norska nationella kompetenstjänsten för sömnsjukdomar förklarar skillnaden:

– Mardrömmar uppstår som regel sent på natten i den relativt lätta REM-sömnen. Nattskräck i den första tunga sömnfasen, vanligtvis 30-90 minuter efter att dom somnat.

LÄS OCKSÅ: Tobias (18 mån) vägrar att sova

Skrämmande

Minst 2-3 procent av alla barn drabbas, troligtvis är antalet större. Nattskräck utlöses i åldern 2-12 år och kan verka skrämmande även för föräldrar. Många blir stressade av att de inte förstår vad som händer med barnet.

– Man ska ändå inte ingripa. Bara finnas där och se till att barnet inte skadar sig, säger Pallesen.

Nattskräck är besläktat med sömngångare, men det är sällan barnet lämnar sängen vid sådana här skräckanfall. Varaktigheten är vanligtvis 5-15 minuter, därefter sover barnet normalt igen. Nästa morgon är det få som minns något av det som har hänt.

LÄS OCKSÅ: Så mycket sover barn

Sömnunderskott och stress

– Forskning visar att nattskräck kommer av en instabilitet i den djupa sömnen och inträffar i övergången mellan djup och lätt sömn, säger Pallesen.

Utlösande faktorer kan vara sömnunderskott, feber, stress och dåliga läggningsrutiner.

– Konflikter från förskolan eller syskonbråk är exempel på saker som kan leda till nattskräck, säger sömnterapeut Karin Naphaug.

Hon berättar att det finns många grader, men att det sällan uppstår mer än 2-3 gånger i veckan.

– En del upplever det oftare i en period, så försvinner det plötsligt.

LÄS OCKSÅ: Sömndebatten: Gråtkur eller inte?

Genetiskt

Både Naphaug och Pallesen understryker att det finns en genetisk förklaring. Om en av föräldrarna själv har haft nattskräck eller gått i sömnen, är risken tio gånger högre större än i familjer där det inte är fallet.

– Under ett anfall ser barnet skrämt ut, pulsen och blodtrycket ökar. Men det är ändå ingenting som tyder på att nattskräck leder till ångest eller andra bekymmer i vardagen, säger Pallesen.

Hans råd till de som upplever nattskräck ofta är att försiktigt väcka barnet en kvart innan det brukar hända. När det sen lägger sig att sova igen är sannolikheten för ett anfall mindre.

– I sällsynta fall kan nattskräck leda till sömnbrist, men det är viktigt att komma ihåg att detta är ett normalt fenomen som de flesta växer ifrån.