Annons:
Hem > Bli Gravid > Sekundär infertilitet: Sorgen över barnen vi inte fick
Sekundär infertilitet: Sorgen över barnen vi inte fick

Sekundär infertilitet: Sorgen över barnen vi inte fick

Karin (45) och Espen (40) önskade sig en stor skara barn, men livet blev inte som dom hade planerat. 

En vinterdag 1998 blev Karin Hagevik Pettersen och Espen Rye Pettersen föräldrar till en stor pojke. Det var det största som hade hänt dom, och de hade vid denna tidspunkt ingen aning om att deras pojke var ett riktigt mirakel. 

Karin och Espen önskade sig många barn, och inte långt efter att sonen var född började dom planera nästa barn. Men barnen lät vänta på sig och åren gick. 

Ofrivilligt barnlös med ett barn

– Efter flera år utan resultat, och efter otaliga försök, fick vi veta att vi inte skulle bli gravida på egen hand, berättar Karin. 

Utredningen av paret visade att Espen hade för lite levande sädesceller, och paret hamnade i kategorin «ofrivilligt barnlösa med ett barn», på fackspråk sekundär infertilitet. De förstod nu vilken tur de hade varit att de hade fått ett barn, men önskan om fler barn var ändå stark, och de bestämde sig för ett provrörsförsök. 

PMS gånger hundra

– Under 2003 gick vi igenom det första provrörsförsöket. Men efter att äggen sattes in började jag blöda bara några dagar efter. Där och då bestämde vi oss för att inte gå igenom fler försök vid det sjukhuset, berättar Karin som tyckte att behandlingen var en stor belastning. 

– Hormonbehandling för ägguthämtningen var det absolut värsta för mig. Det är som att ha PMS - du bara gångrar det med hundra. Jag var inte förberedd på det. Och så hade vi skyhöga förväntningar, vi var säkra på att det skulle gå bra första gången, därför var det en chock att försöket misslyckades, minns Karin. 

LÄS OCKSÅ: Vänta inte för länge med att gå till läkare om graviditeten uteblir

Tidig övergångsålder

Två år senare kom modet och energin tillbaks, och paret var redo för ett nytt försök. De kände att de fick bra hjälp vid kliniken de åkte till denna gång, men ändå gick det fel. Äggen togs ut, men så stoppades försöket. 

– Vi fick beskedet att mina ägg inte mognade som de skulle och att de inte kunde sättas in. De sa att orsaken kunde vara att jag var i tidig övergångsålder, även om jag bara var 35 år då, berättar Karin. 

– Efter detta försöket valde jag att avsluta försöken, då jag kände att jag psykiskt inte klarade av att återhämta mig efter nedstämdheten. Jag tänkte mycket på att vi inte kunde leva i denna bubbla längre, vi behövde börja leva livet och ta vara på sonen vi hade. Allt vi gjorde var fokuserat runt provrörsförsöken under dessa åren. 

LÄS OCKSÅ: Myterna om fruktbarhet

– Vi la lock på känslorna

Espen tyckte att de borde försökt med ett tredje försök, det hade inte blivit värre om det inte gick. Men Karin ville sätta punkt, och de var väldigt ledsna båda två. 

– Första tiden levde vi i ett zombietillstånd; åt, sov och tog hand om sonen. Jag tror vi la ett lock över och trodde att det var borta, men ämnet kommer ju upp igen i olika sammanhang, säger Karin. 

– Övervägde ni någon gång adoption eller fosterbarn?

– Vi pratade om det, men vi var skeptiska till det. Eftersom vi hade fått en son som kommit till på "normalt sätt", med graviditet, förlossning och lycka, var vi nog rädda att man inte blev lika glad i ett adopterat barn. Så vi vågade helt enkelt inte. 

«Var glad för sonen ni har fått»

Familj och vänner visste om provrörsförsöken, men Karin och Espen kände att dom inte riktigt förstod vad dom gick igenom. 

– Visst tror vi att de ville hjälpa och stötta oss, men att det räckte var svårt. Alla sa att vi skulle vara glad för den son vi hade fått, och det känner jag är huvudorsaken till att jag slutade efter andra försöket. Jag kände att om jag använde mer tid och energi på ett nytt försök skulle det gå ut över vår son, och jag kände mig fruktansvärt egoistisk! Men i efterhand kämpar jag mest med att jag inte kunde ge min son det han önskar sig mest...ett syskon! 

Sorgen är lika stor idag

– Sorgen är lika stor idag, och jag vet att det sitter många där ute med barn från tidigare och har dåligt samvete över önskan om fler barn, för det är liksom inte tillåtet. Vi är på ett sätt väldigt krävande. 

Bara att vi kom under kategorin "ofrivilligt barnlösa" var tillräckligt för att vi skulle få dåligt samvete över vår son. Vi var ju inte ofrivilligt barnlösa, vi var ju föräldrar som ville ha fler barn, berättar Karin. 

Det har gått tio år sedan sista försöket. 

– I över 14 år har jag gått med ett hopp om att bli gravid varje månad. Även om jag egentligen visste att det inte var möjligt...

Hoppet om att bli gravid släcktes en gång för alla när Karin var tvungen att operera bort livmodern, efter att ha haft besvär med myomer. 

Karin berättar att det inte går en dag utan att hon tänker på barnen hon aldrig fick. 

LÄS OCKSÅ: Tina fick chockbeskedet av läkaren: Om du ska bli gravid, måste du bli det NU!

– Sorgen är starkast när någon i vår närmsta familj eller vänner blir gravida, även om vi är glada å deras vägnar, eller när min son på 16 berättar hur han saknar syskon. 

Sök hjälp för att bearbeta sorgen!

Karin berättar att hon är väldigt känslosam när ämnet barnlöshet tas upp. 

– Jag känner väl egentligen att jag aldrig har fått bearbeta det. Här om dagen skulle jag berätta för en kollega om våra upplevelser med provrörsförsöken och började gråta - Tio år senare...! Det var väldigt konstigt. 

Idag är hälsopersonal och fertilitetskliniker mer kunniga om den tuffa psykiska processen par går igenom vid ofrivillig barnlöshet, och det erbjuds terapi. 

– Man erbjöds inte terapi då. Kanske vår historia är värd att belysas, så att andra i samma situation kan få hjälp, avslutar Karin. 

LÄS OCKSÅ:Babybbom - inte för mig!

Ett av fem par som upplever ofrivillig barnlöshet har redan barn

Att uppleva problem med att bli gravid efter att ha fått ett barn är inte ovanligt. 

– Av heterofila par som söker hjälp inom vården eftersom kvinnan inte har blivit gravid efter att ha försökt i minst 12 mån är 40% primärt infertila medan 10% är sekundärt infertila, berättar Terje Sørdal från fertilitetskliniken Medicus

– När en kvinna som tidigare har varit gravid eller har fått barn inte blir gravid igen efter att ha försökt i minst 12 månader kallas det sekundär infertilitet, berättar gynekologen. 


Samma utredningar som vid primär barnlöshet

Hos Medicus utreder de sekundär infertilitet på samma sätt som de utreder de som inte tidigare varit gravida. Det innebär en hormonscreening för kvinnan och en sädesundersökning för mannen. Därefter undersöker vi kvinnans livmoder och äggstockar, livmoderhålan och äggledarfunktionen. 

– När vi har gjort detta har vi oftast hittat en orsak hos kvinnan, hos mannen eller hos båda. Ibland hittar man ingen förklarande faktor hos någon av parterna, det kallar vi för oförklarlig sekundär infertilitet, berättar Sørdal.

Om det är möjligt att erbjuda behandling beror på vad de hittar vid utredningen, men i de flesta fall kan vi hjälpa paret att bli gravida genom olika sätt för assisterad befruktning. Det kan vara inseminationsbehandling eller provrörsbehandling med eller utan mikroinjektion (ICSI). 

– Hittar vi inga sädesceller i sädprovet kan vi ofta hämta ut dom från testiklarna operativt, eller man kan använda donatorsäd som vi importerar från Danmark, berättar Sørdal.

Kliniken inkluderar terapi i behandlingen av barnlösa och har fokus på den känslomässiga påfrestningen paren genomgår. 

En politisk fråga

– Varför är det viktigt att dom också får hjälp, även om de redan har fått ett barn?

– Om det är rätt att använda offentliga medel till att hjälpa par att få fler barn, tillsammans eller med en ny partner, är en politisk fråga och överlåts till politikerna att svara på. Att det är rätt att hjälpa paret i en privat klinik där de själva bekostar behandlingen är jag inte tveksam på, förutsatt att andra förhållanden är tillrättalagde, förtydligar Sørdal. 

Orsakerna till sekundär infertilitet

De flesta kvinnor är i åldern 35-44 år bland de som upplever sekundär infertilitet, enligt Sørdal.

– Det kan finnas fler orsaker till att det blir svårt att bli gravid igen. Ålder är normalt den viktigaste faktorn när det gäller fruktbarhet hos kvinnan. Detta beror på att hon är född med alla de ägg hon någonsin kommer att ha och att äggen förbrukas och åldras med henne. Med tiden uppstår genetiska förändringar i äggen så att andelen normala ägg sjunker. Då blir det svårare att bli gravid och flera av graviditeterna kommer att stoppa på grund av genetiska fel. Den optimala åldern för en kvinna att bli gravid är mellan 25-35 år. Däreffter sjunker fruktbarheten gradvis fram till 37 års ålder och därefter snabbt fram emot 40 års ålder. Efter 40 år är chansen för att bli gravid låg och efter 42 år väldigt låg. Hos mannen är åldern också av betydelse, speciellt efter 45 år är chansen för genetiska fel i sädescellerna ökade och därmed förmågan att göra sin kvinna gravid, säger han. 

Han påpekar också att mellanliggande sjukdom, så som underlivsinfektioner hos kvinnan eller mannen, hormonella störningar hos en av parterna eller endometrios hos kvinnan också kan bidra till att det blir svårare att bli gravid igen. 

– Andra gånger kan det vara att kvinnan fått en ny partner som hon vill få ett barn med, men som visar sig vara ofruktbar, avslutar Sørdal. 

LÄS OCKSÅ: Fruktbarhet och ålder: Så mycket är den reducerad i 30-årsåldern 

Annons