Gravid

Födde på riksväg 13

Irene Gåsøy (20) hade tre veckor kvar till berkäknad förlossning när hon vaknade klockan 02.00 på natten. Hon kände sig illamående och dålig, och gick upp för att se om det hjälpte att äta lite.

TRANSPORTFÖRLOSSNING: Tre krystningar och hon var ute, berättar Irene. Foto: Privat

Det blev inte bättre. Magsmärtorna kom och gick och allt eftersom började hon förstå att detta var värkar och hon ringde förlossningen.

— De frågade hur långt det var mellan värkarna och hur länge de hade hållt på. Jag sa att jag trodde att de kom med 10-15 minuters mellanrum. Dom sa till mig att ta en alvedon och en varm dusch.

Ingen känsla av att det var bråttom

Irene väntade sitt andra barn och den första förlossningen hade gått så pass fort att hon inte hade behövt smärtlindring.

Men det Irene skulle uppleva den här gången var något hon inte kunde föreställa sig i sina vildaste fantasier.

Efter telefonsamtalet med förlossningen installerade Irene en värkräknar-app, och började ta tid på värkarna. Det visade sig att värkarna hela tiden kom tätare och tätare. Efter en halvtimme ringde Irene tillbaks till förlossningsavdelningen och berättade att värkarna nu kom med två minuters mellanrum. Hon fick besked om att komma till sjukhuset för en kontroll.

Irene hade inte någon känsla av att det var bråttom, men hon ringde sin mamma och bad henne komma och passa syskonet och väckte sin man. När mamman kom var paret på väg ut till bilen. När Irene går ut genom dörren kommer den första krystvärken.

LÄS OCKSÅ: Stine födde ensam i badrummet

Handelskraftig mormor

Irenes mamma förstod direkt vad som höll på att hända.

— Min man höll på att packa in förlossningsväska och kamera i bilen medan jag satt i trappen och hade krystvärkar. Min mamma kastade sig på telefonen och ringde sos och fick besked om att förbereda hemförlossning. Sos trodde inte att ambulansen skulle hinna hem till oss innan förlossningen var över, berättar Irene som ler när hon minns hur hennes mamma reagerade.

— Mamma fick panik och började stressa väldigt över att hitta handdukar och ta reda på var jag skulle föda.

Men där och då insåg även Irene allvaret.

— Jag blev ju lite stressad och osäker själv, för jag visste ju inte helt hur detta skulle gå, vem som kom i ambulansen och så vidare, berättar hon.

Ambulansen var precis i närheten

Irenes familj bor 20 minuters bilväg från sjukhuset, så även med utryckning skulle det normalt ta en kvart innan ambulansen kom.

Men denna natt skulle det visa sig att dom hade ganska mycket tur. Den befann sig bara ett par minuter ifrån deras hus och några minuter senare kom den fram.

— Ambulansen kom och det var två fantastiskt snälla damer som jobbade. De fick in mig i ambulansen och kollade snabbt att huvudet inte hade kommit innan vi började åka. Mannen åkte efter i sin egen bil.

En barnmorska var på väg från sjukhuset i en annan ambulans och skulle möta dom på vägen.

— Hade du några tankar på att det kunde bli svårt att hinna till sjukhuset, eller kom det som en överraskning?

— Där och då tänkte jag att vi skulle hinna till sjukhuset, och tänkte inte på att barnet kunde födas i ambulansen. För man tänker ju att en förlossning tar längre tid, svarar Irene.

LÄS OCKSÅ: Störtförlossning

– Barnet föddes här och nu

Efter 7-8 minuter stannar ambulansen mitt i vägen eftersom de möter den andra ambulansen med barnmorskan. Barnmorskan hoppar in i ambulansen, kontrollerar hur stor öppningen är och säger att dom inte kan fortsätta till sjukhuset. — Barnet föds här och nu, säger hon.

Klockan 04.19 föds barnet. I en ambulans, på riksväg 13.

— Hon var ute efter tre krystningar och skrek på en gång, berättar Irene.

Det gick så snabbt att ingen hann hämta den blivande pappan, som satt bakom ambulansen i sin bil. — Ambulansföraren gick ut för att hämta min man som satt bakom i bilen och väntade. Han fick komma in och klippa navelsträngen innan vi körde vidare till sjukhuset. Han tog det helt lugnt och var egentligen beredd på att det skulle hände, eftersom min första förlossning också gick väldigt fort. Han kom in i ambulansen och fick klippa navelsträngen på det enda barnet som troligtvis någonsin fötts på precis den här platsen.

LÄS OCKSÅ: Pappa blev barnmorska

Express-förlossning

Irene berättar att hon inte minns så många detaljer när hon kom till sjukhuset efteråt. Hon var naturligtvis mest upptaget av babyn, och inte av det som hände runt henne.

Nu - två månader efter - tänker hon att hon borde ringt ännu tidigare till förlossning och barnvakt, men att det var väldigt svårt att veta när förlossningen hade börjat, eftersom hon hade gått med förvärkar i två veckor och inte ville väcka barnvakten i onödan.

När vi frågar Irene vad hon själv tänkte när hon förstod att barnet skulle födas i en ambulans, svarar hon:

— Jag var lite chockad. Men tycker att jag hade en fin och lugn förlossning. Om jag ska beskriva känslan med ett ord så blir det helt enkelt - fantastisk!

LÄS OCKSÅ: Anette (24) födde i hissen

Inte ovanligt

Transportförlossning och hemförlossning på grund av att förlossningen går så fort är inte ett ovanligt fenomen. Flera hundra år kommer till världen på detta sätt varje år.

Många tror att det är föräldrar med lång väg till sjukhuset som först och främst riskerar transportförlossning, men även när det är kort väg till sjukhuset föds många i full fart.

Gynekolog och professor Britt-Ingjerd Nesheim vid Oslo universitetssjukhus (OUS) avslutade 2013 ett forskningsprojekt där hon har tittat på orsakerna till 265 förlossningar som ofrivilligt blev av utanför sjukhuset under 2008 och 2009. 90 procent av kvinnorna hann inte fram till sjukhuset var flergångsföderskor, och förlossningarna var genomgående korta.

De flesta kvinnorna i undersökningen uppger att de har haft en bra förlossningsupplevelse. De upplevde förlossningen som naturlig och att det hanterade situationen bra. De kände att de inte hade något val och att de gjorde det bästa av situationen.

LÄS OCKSÅ: Nyfödd baby

Om undersökningen:

  • 265 förlossningar som ofrivilligt skedde utanför 11 sjukhus under 2008 och 2009 undersöktes.
  • Av de 265 kvinnorna som upplevt transportförlossning eller oplanerad hemförlossning, var nio av tio andra- eller flergångsföderskor.
  • Nästan alla uppgav att föregånde förlossning hade tagit mindre än fyra timmar. Genomsnittligt köravstånd till sjukhuset var drygt tio mil.
  • 12 kvinnor hade väntat med att åka efter råd från sjukhuset. 38 kvinnor hade väntat av eget initiativ. 8 kvinnor hade väntat på transporten.
  • 60 procent av dom hade ingen barnmorska på plats.
  • Alla kvinnor uppger att snabb förlossning var huvudorsaken till att de inte hann fram till sjukhuset.

Inte farligare att föda i ambulans än på sjukhus

— En transportförlossning är inte farligare än förlossningar som sker på förlossningen. Det visar norska studier. Det är självklart ingen behaglig situation, men speciellt farligt är det inte, säger professor i förlossningshjälp Pål Øian till NRK.no 2011.