Hem > Forlossning > Perinealskydd: så gör barnmorskan för att minska risken för bristning
Perinealskydd: så gör barnmorskan för att minska risken för bristning

Perinealskydd: så gör barnmorskan för att minska risken för bristning

Att föda barn vaginalt innebär en risk att brista i underlivet. Faktum är att de allra flesta förstföderskor brister åtminstone lite grann i samband med förlossningen. Vad gör barnmorskan för att minska risken för stora bristningar? Läs allt om perinealskydd här.

Du har säkert hört talas om perinealskydd, “finska greppet” eller kanske till och med “norska greppet”. Många tror att perinealskydd framförallt handlar om vad barnmorskan gör med sina händer när barnet föds – det gör det till viss del. Vad som är precis lika viktigt är kommunikation och hur fort det går när barnet föds fram. 

 

Vad betyder perinealskydd?

Perineum är det medicinska ordet på det som i folkmun kallas för mellangården. Det vill säga området mellan slidöppningen och anus. När man föder barn vaginalt töjs området i mellangården ut med cirka 300 procent. Det är med andra ord en stor belastning på vävnaderna som består av både hud och muskler. Viktiga muskler som har betydelse för vaginans och ändtarmens funktion utsätts för stor påfrestning och perinealskyddet syftar till att skydda mellangården så att skadan blir så liten som möjligt. 

Vill du läsa mer om vilka olika bristningar som finns och kan uppstå vid en förlossning kan du göra det här. 

 

Perinealskydd – inte bara händer

Perinealskydd kan utföras på flera olika sätt, även om det som de flesta tänker på är att barnmorskan håller med sina händer. Det är absolut en del av det men även kommunikationen är viktig, både den verbala och den icke verbala. Att skydda mellangården, med eller utan händer, handlar framförallt om att framfödandet av barnet ska gå så långsamt som möjligt. Ofta behöver barnmorskan hjälpa till med händerna och ibland räcker det med god kommunikation mellan barnmorska och födande. 

 

Manuellt perinealskydd – norska och finska greppet

Det manuella perinealskyddet rekommenderas generellt på samtliga förlossningskliniker runt om i Sverige och är det som barnmorskorna gör med sina händer när barnet föds. Många känner till det som norska eller finska greppet. Det går till som så att tummen och pekfingret på ena handen formar ett C som hålls under vaginalöppningen på vardera sida om barnets huvud när det är på väg ut. Handens andra tre fingrar ligger an mot mellangården och stöttar vävnaderna där. Med den andra handen håller barnmorskan ett stadigt grepp på barnets huvud för att styra farten på framfödandet. Det får inte gå för fort och det är det som är det viktigaste, farten. 

Nedan syns en bild från en vaginal förlossning. Huvudet är påväg ut och barnmorskan skyddar mellangården med hjälp av sina händer. 

 
 
 
Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av BabyzPodcast (@babyzpodcast)

 

Kommunikationen är minst lika viktigt för att förhindra bristningar

Att kommunikationen mellan barnmorska och födande är fungerande är också en viktig del under framfödandet för att minska risken för bristningar. Att ha ögonkontakt med sin barnmorska är bra, det som inte kan sägas med ord kan ofta sägas med en blick och en nickning. När barnmorskan uppmanar dig till att ta det lugnt, inte krysta och bara andas är det för att vävnaderna ska ha tid att tänjas ut långsamt och att framfödandet inte ska gå för fort. 

 

Varma, våta handdukar minskar risken för bristningar

Att hålla en varm, blöt handduk mot mellangården under den sista delen av förlossningen är vanligt på många kliniker och är det enda som egentligen har stöd i vetenskapen som skydd mot bristningar. Att handduken är varm och blöt mjukar upp och ökar blodcirkulationen i perineum och gör vävnaderna mer eftergivliga. Många upplever dessutom att det är skönt och smärtlindrande under den här fasen av förlossningen. Så om din barnmorska inte tar fram en blöt, varm handduk – påminn hen! 

Det finns även evidens för att föda i vatten minskar risken för större bristningar, det är däremot inte för alla. Du kan läsa mer om att föda i vatten här. 

 

Positioner som avlastar perineum

Det finns positioner som avlastar perineum mer än andra och kan vara att föredra vid en vaginal förlossning. Exempelvis är knästående, fyrfota eller liggande på sidan sådana positioner som kan minska risken för större bristningar. Att däremot ligga på rygg, ha benen i benstöd eller sitta djupt hukande kan öka risken för större bristningar. Mycket handlar dock om barnmorskans uppsikt över mellangården, er kommunikation och att framfödandet går långsamt. Huvudet får gärna födas i slutet av en värk eller försiktigt glida ut i värkpaus. Därefter är det bra att invänta nästa värk innan resten av kroppen föds fram. 

Ibland uppstår bristningar ändå, trots att allt har gått rätt till. Vi är alla olika och det finns faktorer som ökar risken för bristningar som du som födande inte alltid kan styra över och inte barnmorskan heller. Alla barnmorskor arbetar aktivt för att du som föder ska brista så lite som möjligt även om det kanske inte känns så om en stor bristning har uppstått. 

Läs mer om hur det går till när ett barn föds här.

 

Texten är skriven av Rebecca Nilsson, leg. Barnmorska

Bildkälla: Natalia Deriabina/Shutterstock