• sagopatrull123

    Hjälp mig, Mitt syskon äter upp mig

    Hej!

    Mitt syskon ringer mig mellan  5-8ggr/ dag. Vi är över 40 år båda två med barn.
    Vi kan umgås en hel dag och när jag kommer hem ringer hen mig och frågar: Hej, vad gör du?" När jag då inte har så mycket att säga blir hen sur.

    Hen hänger upp hela sitt liv på mig, klagar på alla människor hen möter och har inga vänner. Allt är upp till mig. 

    Hen blir sur när jag inte svarar i telefon och direkt efter kommer ett meddelande: Jag ringde?" 

    Hen blir sur om jag har en åsikt som avviker ifrån vad hen tycker är normalt.
    Det har varit såhär i många många år, jag har försökt ta upp detta men hen blir då vansinnig och börjar skuldbelägga. 

    Vad ska jag göra?
    Måste man umgås med sina syskon såhär mycket?
  • Svar på tråden Hjälp mig, Mitt syskon äter upp mig
  • Jårdi

    Oj, låter jättejobbigt. Du måste börja sätta gränser, anamma tough love typ. Låt ditt syskon bli sur, be inte om ursäkt, förklara bara lugnt varför du inte kan vara tillgänglig jämt. Sluta inte ses helt men tillåt dig att begränsa umgänget efter dina behov. Förhoppningsvis kommer ditt syskon fatta tids nog.

  • Xenia
    sagopatrull123 skrev 2023-12-27 12:55:03 följande:
    Hjälp mig, Mitt syskon äter upp mig
    Hej!

    Mitt syskon ringer mig mellan  5-8ggr/ dag. Vi är över 40 år båda två med barn.
    Vi kan umgås en hel dag och när jag kommer hem ringer hen mig och frågar: Hej, vad gör du?" När jag då inte har så mycket att säga blir hen sur.

    Hen hänger upp hela sitt liv på mig, klagar på alla människor hen möter och har inga vänner. Allt är upp till mig. 

    Hen blir sur när jag inte svarar i telefon och direkt efter kommer ett meddelande: Jag ringde?" 

    Hen blir sur om jag har en åsikt som avviker ifrån vad hen tycker är normalt.
    Det har varit såhär i många många år, jag har försökt ta upp detta men hen blir då vansinnig och börjar skuldbelägga. 

    Vad ska jag göra?
    Måste man umgås med sina syskon såhär mycket?
    Ar du som de flesta andra konfliktradd? Jag tycker du far tala mer klarsprak. T ex Nu har vi umgatts en hel dag och jag har annat att gora.

    Eller saga Det ar konstigt att du hittar fel pa alla, det kanske ar du som har for hoga krav pa andra?

    Strunta i om hen blir sur och skuldbelagger. Sag t ex Nej, nu vill jag inte diskutera mer och avsluta samtalet. Svara inte i telefon varje gang hen ringer. Sag att hen kan messa om det ar nagot viktigt eller bradskande.

    Dra ner pa besoken ocksa. Aven om hen ar ditt syskon sa har du ett eget liv ocksa, dina  barn och egna vanner.
  • sagopatrull123

    Ja, du har rätt. Jag har försökt det i perioder men dramat blir så stort att jag tillslut inte orkar och faller tillbaka. Det känns som att det är något som inte stämmer rent psykiskt, allt är väldigt nyckfullt. Men du har rätt, jag måste försöka sätta gränser, är så stressad av detta. Tack för ditt svar ! 

  • Anonym (Ck)
    sagopatrull123 skrev 2023-12-27 12:55:03 följande:
    Vad ska jag göra?
    Måste man umgås med sina syskon såhär mycket?
    Nej, jag pratar med mina syskon bara någon gång per år. 
  • Anonym (Olle)

    Det låter som att din syster skulle behöva hjälp av psykiatrin. Jag funderar på om du skulle kunna fråga om hon vill följa med i familjeterapi, du och hon, för att du känner att relationen är svajig. Säg då inte att hon gör fel utan lägg fokus på hur du mår av tät kontakt osv. Att ha så tät kontakt är ju inte per definition fel. Problemet för er är att ni vill ga olika mycket kontakt. 


    En bra mall för att ta upp problem är att säga: När du.., känner jag.. 


    Hörde en gång en familjeterapeut som sa att dåliga syskonrelationer ofta går att härröra till föräldrarna. Stämmer det för er? 

  • sagopatrull123

    Det stämmer bra. Mycket trauma där. Mitt syskon har varit föremål för psykiatrin under lång tid men anses numera vara för frisk. Misstänker att det är någon personlighetsstörning i botten.

    Jag önskar jag kunde prata med mitt syskon men det går inte. Hen går i taket. 

    Mina föräldrar var inte lämpade att vara föräldrar. Jag fick ta mycket föräldrar ansvar. Nu har vi inga föräldrar kvar och det spär bara på situationen. 

    Mitt syskon misstänker jag lider av borderline m.m , vi har annan psykisk sjukdom i familjen/släkten också.
    Dock är mitt syskon riktigt uträknande och smart och lyckas manipulera, vilket också bidrar till allt det jobbiga.

    Otroligt tärande situationen.
    Jag pratar inte ens med mina egna, vuxna barn så mycket.

  • Anonym (Ck)

    Det låter som att ditt syskon beter sig som en översittare..

    Nästa gång den skriver något som "Jag ringde?", svara bara "Och? Behöver inte svara för jag är inte din mamma."

  • Anonym (Olle)
    sagopatrull123 skrev 2023-12-27 13:42:35 följande:

    Det stämmer bra. Mycket trauma där. Mitt syskon har varit föremål för psykiatrin under lång tid men anses numera vara för frisk. Misstänker att det är någon personlighetsstörning i botten.

    Jag önskar jag kunde prata med mitt syskon men det går inte. Hen går i taket. 

    Mina föräldrar var inte lämpade att vara föräldrar. Jag fick ta mycket föräldrar ansvar. Nu har vi inga föräldrar kvar och det spär bara på situationen. 

    Mitt syskon misstänker jag lider av borderline m.m , vi har annan psykisk sjukdom i familjen/släkten också.
    Dock är mitt syskon riktigt uträknande och smart och lyckas manipulera, vilket också bidrar till allt det jobbiga.

    Otroligt tärande situationen.
    Jag pratar inte ens med mina egna, vuxna barn så mycket.


    Usch vad jobbigt för er båda! 


    Jag funderar på om du kan få anhörigstöd så att du får tips från proffs på hur du kan hantera henne. 

    Lever hon tillsammans med någon? Är hennes barn också vuxna? 

  • Anonym (Olle)
    Anonym (Ck) skrev 2023-12-27 13:44:58 följande:

    Det låter som att ditt syskon beter sig som en översittare..

    Nästa gång den skriver något som "Jag ringde?", svara bara "Och? Behöver inte svara för jag är inte din mamma."


    Som vanligt på FL blir man plågsamt påmind om hur stor okunskapen om psykisk ohälsa är. 
  • sagopatrull123

    Ja, det hade ju varit dröm-scenario att svara så. Men helvetet som skulle bryta lös då vore ett jag inte skulle orka med 

    Men ja, det är sant. Mitt syskon kan "bete sig hur som helst" och det är aldrig hens fel utan alla andras.

    Blir det inte som hen vill och tycker så skapas en shit-storm som jag hamnar mitt i.

    Hen har experimenterat med sin medicinering endel och hittade en som funkat! Vår relation blev så mycket bättre. Nu verkar hen ha börjat mixtra med sin medicin igen och mitt syskons grepp om mig och attityd är påväg att eskalera.

    Har till och med funderat på att flytta. Långt bort.

Svar på tråden Hjälp mig, Mitt syskon äter upp mig