Hej!
Jag är 41 år och är gravid med en sladdis, fick missfall för ett år sen. Just plussat, hade BIM i onsdags.
Är det någonsom känner till några tips för att minska risken för missfall fr o m nu och framåt?
Hjälper progesteron fats det är så sent (har hört att man ska ta från precis efter ÄL och ett pr veckor)?
Finns det något annat att göra förutom folsyra?
Tack på förhand :)
Avslappning och stabilt blodsocker kan hjälpa kroppen att känna att den är trygg. Sen att undvika lyft. Men vet inte hur mycket man kan påverka egentligen. De flesta missfall sker för att något går snett i utvecklingen av embryot/ celldelning eller kromosomfel. Helt enkelt att kroppen gör sig av med embryon som inte kan utvecklas till ett barn. Det är väldigt sällan som det är ett friskt embryo / foster som stöts bort. Håller tummarna att allt är som det ska! Är själv gravid efter missfall och försöket lita på att min kropp vet vad den gör, även om det finns en enorm oro att det ska tas ifrån en.
Tack, ja det är väl i mångt och mycket statusen hos 'äggfabriken' som påverkar, och så klart omständigheter på pappans sida också.
Jag har alltid haft extremt lätt att bli gravid, på första försöket med båda barnen och när jag tog ut spiral efter 6 år blev det samma igen, dock MA. Men nu känner jag väl att det är sista rycket eftersom det inte alls gick fort denna gång.
Håller tummarna för dig :) Skriv gärna hur det går om ett tag!
Hej!
jag undrar samma sak, nyss plussat på naturlig väg och är 44. Har aldrig fått missfall och har två vuxna barn så detta blir minst sagt en sladdis! Men googlade missfallsrisken för oss över 40 och direkt infinner sig oron. Ringde barnmorskan för att fråga om jag kan behöva extra progesteron men hon rekommenderade enbart folasyra. Det är väl bara att hoppas på att detta är ett friskt embryo utan kromosomfel :) Fast lite nojig blir man när vissa hemsidor påstår att risken för missfall är så hög som 80%, kan det verkligen ståmma?
Hej!
80 procent låter osannolikt men runt 50 kan det nog tyvärr vara. Svårt att hitta pålitlig information bara.
I Sverige verkar man inte ge så mycket åldersspecifika insatser som t ex progesteron. En del verkar dock få det utskrivet. Blodförtunnande kan man väl få om man tar koagulationstest och har risk för blodpropp. Jag äter min folsyra och hoppas det räcker.
Hittar ingen info alls om hur det ser ut för vår åldersgrupp vecka för vecka men tänker att risken borde minska rätt mycket om man ser ett hjärta, precis som för yngre mammor, även om utgångsläget är sämre.
Jag har nu sett ett pickande hjärta och övergår därmed till kromosomnoja i några veckor, inte jättebra odds där heller men väljer att vara hoppfull.
Jag har oxå startat en annan tråd för 40+ med BF 2024-25 som fått lite bättre fart på sistone, även om vi inte är så många. Kanske hittar du dit?
Hej igen,
det har jag gjort -jag som är Nina- ville vara lite anonym haha men det är man ju ändå. Hoppas stanna kvar i tråden, just nu känns det lite tungt pga lågt hcg men jag ska till mvc imorgon och ta blodprov, kommer ställa en miljon frågor om progesteron :))
Sen är det väl så; blir det missfall så är det för att något var fel. Tråkigt om det skulle kunna hända pga progesteronbrist bara, det känns ju riktigt onödigt. Får se vad jag får för svar imorgon.
Förstår! Välkommen igen då <3 Håller tummar och tår för att allt ska gå bra.
Har du tagit hcg-prover eller är det 'bara' Clearblue digital? Det sistnämnda är inte alls säkert såvitt avser veckoindikator. Gick själv i den fällan för ett par veckor sen och blev så klart bestört över att det inte visade 3+ fast det borde vara 3+. Rutinerad man blir på ett par veckor över att googla sig sömnslös!
Sen kan man ju köpa blodprov privat och se med några dagars skillnad hur det utvecklar sig, var nära att göra det, men tänkte sen att det inte kan påverka något och så höll jag bara ut.
Ville bara tipsa er att läsa på om b-vitamin.
Och om ni inte är gravida än så Q10.
Nej jag har inte gjort hcg-test utan allt är baserat på digitaltesten jag gjort i onsdags och idag. Har googlat mig blodig idag men ikväll bara släppte något i mig, bestämde mig för att låta bli att testa mer o låta naturen och vården sköta resten. Plussade på BIM denna gången och minns att jag först fick minus på BIM förra gången jag var gravid som 25-åring, sen plus dagen efter. därefter tänkte jag inte ens tanken att jag skulle testa igen och jag tänker försöka göra likadant igen nu. Blir det missfall så blir man ledsen oavsett om man hade det på känn eller inte, ingen idé att försöka förbereda sig mentalt. Idag har jag dessutom känt mig jättegravid och det hjälper såklart lite. Men den här överkänsligheten var jag nog inte beredd på skulle komma såhär tidigt :) kram på er!