Anonym (XXX) skrev 2024-04-25 15:27:03 följande:
Fast så entydigt och enkelt är det inte. En nätvän eller brevvän kan bli väldigt viktig för en, fast man aldrig träffats IRL. Jag träffade i somras för första gången en brevvän i ett annat land som jag haft i nästan 20 år. Nu tycker vissa att det "räknas" mer, att vi är "riktiga" vänner nu - men det mötet ändrade inte mina känslor för honom, varken åt det positiva eller negativa hållet. Han var samma personlighet som i breven, och han har varit min "riktiga" vän i många år.
Jag har för övrigt också varit med om att bli ledsen och rentav chockad, när någon jag uppfattat som en vän eller väninna efter många år på samma nätforum, och som jag fått mycket stöd av, plötsligt bara tar bort sig från forumet - och det finns inget sätt att kontakta personen mer, då jag bara kände nicknamnet. Sådant kan göra att man blir rädd för att knyta an till nya människor - för i slutändan sitter man där ensam, tom, sörjande och med tråkiga tankar av typen "jag kan inte ha betytt så mycket för honom/henne som jag trodde".
Anonym (M) skrev 2024-04-25 19:17:45 följande:
Ts har redan googlar och inte funnit honom, vilket då innebär att han inte finns med i några telefonkataloger på nätet i det landet.
Jo, alla länder har en officiell bokföringsregistret man är registrerad i om man bor i landet. Däremot behöver detta inte vara offentliga uppgifter som i Sverige.
Tack att ni diskuterar och funderar kring vad som kunde hänt, jag tog någon dags paus..
Som ni förstått så hittar jag inget om honom online nej, det är verkligen 0, och som ni påpekar också, i detta land var vi bor är det inte offentliga uppgifter som i Sverige. Hans jobb nämnde han en gång, har glömt namnet, minns att jag googlade där och då när jag hörde det, men inte fann jag något då heller.
Det enda konkreta jag egentligen har är hon min bekantas intygande, eftersom hon umgåtts med honom en kväll typ.
Tack för de stöttande orden, jag mår ok men ibland blir jag väldigt ledsen, då jag inte vet ens om han lever liksom. Vi har ju alltid funnits där i typ 3 år. Men jag tror att han kommer dyka upp en dag, det känns som att han behövde ta egentid. Dock har han ju haft svåra tider hittils också, så varför ta bort mig NU isåfall..?
Sen det om att jag skulle blivit bedragen, såklart kan man aldrig veta.. Vill jag se på saken med såna ögon så ja, då kan jag finna några tecken. T.ex. kändes det som att man inte fick komma så nära inpå honom liksom kring hans privata liv.
-Han nämnde aldrig namnet på sina vänner, när jag frågade vad hans jobb heter så var första svaret *varför undrar du de?*. Jag blev förvånad när jag fick höra området han bor på.
-Ville inte ge telefonnummer
-Att han blev upprörd elr besviken då jag uttalade osäkerhet kring hans existens kan man ju också svänga till hans nackdel om man vill.
-Att det alltid var någon anledning till att inte ses.
Sen hände det två ggr lite halv udda grejer, eller kanske mer den andra gången. Första, det var ett evenemang i min stad så jag var ute på en bar. Någon vecka/månad senare så berättade han att hans vän som bor i min stad sett mig, *du drack inte vin* sade han. (insidejoke för oss, jag gillar inte vin). Poängen är att hans kompis studerat mig.
Andra, han frågade mig om jag har kontakt eller gjort något med en man född cirka runt ett specifikt årtal. Detta stämde, jag kunde koppla ihop det med en man jag varit i kontakt och umgåtts med. Här anar jag inte hur han kunde veta om denna man, eller om det var slumpen bara?? Fundersam.