Otrohet?

Du ska ta upp att du märker en tydlig förändring hos henne och undrar vad som hänt. Om hon avfärdar dig ska du inte släppa det utan pressa henne, inte anklagande utan utgå från ditt eget mående och att du märker att det är något och blir orolig. 

Om det bara är en arbetskamrat borde hon kunna bjuda hem honom, så brukar man göra med vänner.

Annars kan du inte göra så mycket annat än att fortsätta vara vaksam. Att få känslor för någon annan då och då är inget konstigt, men det gäller att ha självkontroll och inte agera på det.

Givetvis kan det vara en form av otrohet eftersom hon går bakom ryggen på dig och döljer detta.

Nu är det viktigt att inte anklaga din partner utan ta det lugnt. 

En känd psykolog och författare skrev nyligen en bok om otrohet och i en intervju skrev en tidning så här:

"En bra tumregel är att om man gör någonting som man inte skulle vilja berätta för sin partner, då har man generellt varit otrogen, menar Angela."

www.mabra.com/relationer/varfor-otrogen/9931647

Sen borde din partner inse att det är olämpligt att de träffas på tu man hand och dricker ifall han har ett intresse i henne. Och rimligen borde även hon markera tydligare mot honom. 

Hur du ska hantera det vet jag inte men jag skulle nog göra ungefär som Tecum beskriver. Prata med henne att något känns annorlunda. 

Nåja, det finns saker man kanske inte skulle berätta som för den sakens skull inte på något vis är otrohet.

Finns det säkert men alla saker är ju kanske inte lika avgörande för relationens existens som just otrohet?

Dessutom är det som syftas på kanske mer själva mentaliteten med att tycka det är ok att gå bakom ryggen på sin partner och ljuga/undanhålla saker än exakt vad det är man undanhåller?

Förtroende är ju trotts alla ganska centralt för alla slags relationer vare sig man är vänner eller par och det kan ju vara svårt att lita på en person som har väldigt mycket hemliga saker för sig som den inte vill att du får reda på oavsett vad det handlar om. Vem tror du är lättast att lita på, en person som är öppen med allt eller en person som är väldigt hemlighetsfull?

Om man är väldigt hemlighetsfull av sig och noga med sin privata sfär så kan man vara det men då ska man ju inte förvänta sig att andra ska lita på en.

Jag skulle snarare säga tvärtom att säg ingenting förrän du skaffat dig bevis för i samma sekund du börjar ställa frågor så fattar ju personen att du misstänker något och om personen håller på med något dum så kommer personen givetvis genast göra sig av med alla bevis och lösa trådar och bli försiktigare och då kommer det bli väldigt svårt att få reda på nåt.

Om TS tjej har nåt på gång med kollegan så kommer hon givetvis inte erkänna det bara för att TS frågar och säga, "alltså nu när du säger det så är jag faktiskt kär i Lasses och vi har knullat som kaniner i ett halvår". Så att bara fråga är totalt meningslös TS kommer ändå inte veta om det hon säger är sant eller falskt utan att ha något att gå på.

Om hon bestämt sig för att vara fysiskt otrogen eller redan är det har du rätt. Men poängen med att fråga och vilja ha svar är att göra henne medveten om vad som är på väg att hända. Hon är på djupt vatten och sambon vet om det, är hon beredd att gå vidare eller backa? Vem vill hon ha och vad kommer det att kosta? En varning helt enkelt.

Att bara vänta och fortsätta snoka är att ge upp relationen och bara vänta på bevis inför separationen. Det är förstås ett sätt, om det är vad TS vill.

Du ska laga en god middag, dricka vin, ta henne i handen och säga att du märkt att hon varit frånvarande senaste tiden och fråga vad det är som tynger henne.
Säg att du blir orolig och om du kan hjälpa henne på något vis.

Dvs konfrontera inte utan visa genuin omtanke och oro. Försök att få igång ett samtal om livet i sin helhet. Har ni det bra, finns det något hon saknar eller vill göra? Ett samtal utan pekpinnar eller förmaningar.

Jag säger detta för att jag själv varit i den situationen där en kollega uppvaktat och där det fanns kemi och attraktion. Även om jag valde att inte gå över gränsen så påverkade detta hela min tillvaro, fick massa existentiella frågor att snurra i skallen och tanken på framtiden. Värsta var att jag kände mig så ensam i detta. Jag försökte lyfta med min man men han stack huvudet i sanden och låtsades som det regnade. Tillslut berättade han att han snokat i min mobil. Och jag blev så ledsen. Frågade VARFÖR han inte försökt prata med mig eller gett mig chansen att berätta för honom. Jag ville ha en reaktion från honom men blev ensam i hela grejen. Det
 var jobbigt. Vi sitter hela familjen och äter korvstråganoff under prat och skratt och inom mig rasar allt bara tyst..

Det är väl klart som fan att det är som minst emotionell otrohet, vad han vill är väl så solklart det kan bli och hon verkar ju inte direkt avvisande utan verkar snarare gilla det.

Och hon fattar nog mycket väl att det där inte är ok, det är ju därför hon inte snackar så mycket om honom för hon vet ju att deras relation är långt över gränsen. Tror du hon själv hade accepterat att du hade en likande relation till andra tjejer? 

Den gången blev det inget men hur många andra gånger har de träffats som du inte vet om? Konversationen du sett är ju förmodligen bara en liten del av helheten, vad den nu är.

Vad du ska göra?

Sluta vara rädd och naiv att tro att du kan vara snäll och spela efter reglerna med någon som bevisligen inte gör det själv. Om hon är ute och rör sig på djupt vatten så får du väl oxå göra det. Vad hon tycker om ditt snokande är sekundärt just nu, det kan du oroa dig för senare. Just nu behöver du ta reda på hur det verkligen förhåller sig för utan det så vet du ju inte vad det är du har att förhålla dig till och då blir det ju svårt att veta vad du ska göra av det. Du behöver fakta och det kan du bara få genom att luska. Det kommer du ALDRIG få bara genom att fråga.

Säg inte ett pip till henne och fortsätt luska. När du anser att du har tillräckligt eller tror att du inte kommer kunna få fram så mycket mer så kan du konfrontera med bevisen i handen och då kommer du lättare kunna se hur mycket hon ljuger om sin kontakt med honom och något att kontra med... typ men vad konstig, du säger si men här står det såhär... varför ljuger du? Det kan du inte göra utan fakta.

Det är bara en tidsfråga innan hon är otrogen fysiskt också. Hon är redan otrogen mentalt, tyvärr. Räcker för att dumpa.

Du har inte så mycket erfarenhet av sånt här va?

Vad hon bestämt sig för är irrelevant, det TS behöver är veta vad som hänt, vad han har att förhålla sig till. Och det kommer han aldrig få reda på genom att fråga.

Att hon är på djupt vatten vet hon redan mycket väl, varför tror du annars hon hållit det hemligt för TS? det enda TS åstadkommer med att fråga är att låta henne veta att han misstänker något och ge henne chansen att göra sig av med lösa trådar.

Vem hon vill ha kan de diskutera EFTER att de rett ut vad hon gjort och inte gjort. Allt handlar ju inte bara om vad hon vill, det är inte ens säkert att TS öht vill vara kvar i en relation med henne om hon varit otrogen och då spelar det ju ingen roll vem hon vill ha.

Att snoka är inte att ge upp, vi pratar inte om en tävling, det jag pratar om är att för att kunna göra ett val så behöver man fakta och fakta kan du bara få genom att luska.