Inlägg från: Vit Lilja |Visa alla inlägg
  • Vit Lilja

    Enbarnsföräldrar, titta hit!

    Hej!

    Vi har ett ganska socialt liv, med många "lekträffar" (dvs, barnen får leka tillsammans och vi vuxna dricker kaffe, äter middag, leker med i lekarna eller bara sitter och pratar bredvid). Ibland åker vi och badar på olika badhus och ibland är vi ute och har familjepicknickar tillsammans med andra småbarnsföräldrar. MEN(!) tyvärr är vi numer den enda familjen med bara ett barn. Och vi kommer inte fixa till några fler (även om det är kul att göra själva skapandet haha) Däremot nu när alla andra har minst 2 barn så känns det som om vi inte är värda lika mycket, eller att vi upplevs som lata eller dåliga föräldrar och det känns inte så roligt alla gånger.

    Är nu intresserad av att snacka med andra enbarnsföräldrar, utbyta erfarenheter och eventuellt träffas. Varför man "bara" har ett barn spelar egentligen ingen roll bara man är nöjd med ett och inte vill ha/planerar fler. Jag hoppas inte heller detta blir ett krig mellan de som har ett barn och som har  flera, detta är ingen krigstråd.

    Vi bor i gbg och har en lillskit som fyller två nästa vecka. Men vart ni bor och hur gammalt barnet är spelar ingen större roll. 

    Tycker det är tråkigt att dagligen behöva höra:
    "Man MÅSTE ha syskon"
    "Men han har ju ingen att leka med"
    "Tänk på honom när ni dör, han måste ju ha någon att dela med då"
    "På min tid var vi inte lika bekväma av oss"

    och därför skulle det vara kul att prata om saker, utan att behöva höra dessa argument hela tiden. 

    Välkomna hit!

     

  • Svar på tråden Enbarnsföräldrar, titta hit!
  • Vit Lilja
    Adnama skrev 2012-09-17 14:31:26 följande:
    Hej ! Jag/vi är gärna med och diskutterar här.

    Jag är en pappa som lever med min sambo och vår dotter på snart  8 år.

    Vi har bestämt oss för att inte ha fler barn och är nöjda som det är. 

    Kommer gärna i kontakt med fler enbarns familjer och kanske t.o.m träffas och hittar på lite roliga grejor :)   

       

             
    Hej! vad roligt att du hittat hit! Var i vårt avlånga land bor ni? Om ni har en 8-årig dotter måste ni ha hört många jobbiga kommentarer, eller? Har dom slutat nu när ni har en så "gammal" dotter?
  • Vit Lilja

    Vi bor i Göteborg, med en son som är en nybliven 2-åring med allt som det innebär. Ordentlig trots, fantastisk charm, orden börjar flöda och det kan både bli komiskt och härligt hur han väljer att sätta ihop meningarna. Oj så fel det kan bli! Jag jobbar med ekonomi/sälj på ett teknikföretag och sambon jobbar som snickare. 

    När det gäller barnfrågan är jag lite kluven. Visst är det en himla privat sak egentligen, men samtidigt är jag dels nyfiken och dels vill jag veta om fler tänker som vi. Så jag brukar fråga om jag märker att det här är en öppen familj/person. Annars frågar jag inte alls. Men samtidigt, så tycker jag att det inte behöver vara så himla märkvärdigt och det behöver inte vara så mycket tyngd bakom svaret. Däremot kan jag tycka det är lite jobbigt när folk frågar "När kommer syskonet då" eftersom så många tar illa vid sig vid vårt svar och brukar därför svara lite kryptiskt. "Man vet aldrig vad som händer i framtiden, men nu är vi nöjda" men tyvärr får vi många giftiga pikar till oss. Är lite trött på orden "Man MÅSTE ha syskon", "Tänk på honom när ni dör" eller den elaka typen "Ni måste hata honom som inte ger honom ett syskon"

    jag TROR inte heller vår son kommer bli bortskämd. Vi kommer kunna gå på alla fotbollsmatcher, schacktävlingar och karateuppvisningar (åtminstone en av oss) men det anser inte jag riktigt som bortskämd. 

    Jag älskar bebisar och småbarn. Men det betyder inte att jag själv vill ha fler.  

  • Vit Lilja
    Adnama skrev 2012-09-18 20:21:39 följande:
    Hur har det varit för er ? Mkt tjat ? Många frågor ? Kan bara tänka mig.

    Läste i en annan tråd att du och din syster fått barn nästan samtidigt men inte var vänner..vad hände ?

    Är nyfiken på att höra vad ni har fått för frågor om mer än ett barn och framför allt hur ni har bemött dem ?    
    Oj hoppsan, här är man inte så anonym som man tror haha, men ja huvudorsaken att jag inte vill ha fler barn är min syster, även om det står väldigt högt på listan att kunna resa som vi vill, kunna ge all vår tid och uppmärksamhet till sonen och för att jag inte vill gå igenom en graviditet/förlossning till. 

    Vi har det oerhört "tjatigt" även om dom kanske mest är att folk vill väl. En enkel fråga som tex "När kommer nästa då?" har jag inga problem med, då brukar jag antingen svara "Man ska aldrig säga aldrig, men just nu är vi nöjda eller ""Barnen kommer när dom kommer" om det är någon som inte ger sig, då får man inga fler frågor. Men det gör oerhört ont i mig när folk säger:
    "Varför hatar du din son? Vill du inte att han ska få syskon?"
    "Ska han behöva ta hand om dig helt själv när du blir gammal?"
    "När ni dör, så är han ju helt ensam"
    "Ensambarn är extremt bortskämda" 

    Hur brukar ni få frågorna och vad brukar ni svara?
     
  • Vit Lilja
    MtillM skrev 2012-09-18 20:47:54 följande:
    Hej, har en son snart 2år, har inte planerat att skaffa ytterligare en snart ( kanske senare, men inte just nu ). Men det är väldigt många som tycker att det börjar bli dags... Vi bor i Göteborg jag är 26 år.
    Åh hej, välkommen hit! Kul att du bor i GBG! 

    Är ni båda med på noterna när det gäller ett barn eller är det en av er som vill ha fler? Vad brukar du svara när dom giftiga pilarna kommer skjutandes?

     
  • Vit Lilja
    Pussesnufs skrev 2012-09-26 13:47:13 följande:
    Tittar hit!
    Välkommen! Hur gammal är ert barn? Var bor ni?
  • Vit Lilja
    Adnama skrev 2012-10-08 13:30:24 följande:
    Lever tråden fortfarande ? ;)
    Ja, jajamen! Har skrivit flera inlägg som jag inte kan se nu, vet inte om dom hoppat ur tråden? 
    Kul att du är tillbaka Adnama 
  • Vit Lilja
    nordhem skrev 2012-10-08 13:30:40 följande:
    Här är en till som har ett enda barn och vi kommer förmodligen inte ha fler heller. Känns bra att det finns trådar som denna- stödgrupper för oss som ska stå emot alla frågor ;)

    Vi bor i GBG, jag är 32 och min man 34, vår dotter närmar sig 2,5 med stormsteg och en massa trots! 
    Åh kul! Välkommen! Ungefär som vår son då, han är en relativt nybliven 2-åring men jösses vad han testar. Än så länge är det fullt hanterbart, men börjar bli ordentligt nervös inför 3-årstrotsen. Han ska inte ha på de blå byxorna, han ska ha de röda. När han får på sig dom röda ska han ha pyamasen på sig för det VET han att han inte får. Och så är det med allt! haha 

    Han ska ha kakor till frukost, välling till middag och gummistövlar inomhus, ALLT han vet att han inte får. Om vi säger "ja" till någonting så var inte det roligt utan då börjar han igen med något nytt han vet att han inte får. Så det går inte att misstolka haha. Dessutom ser vi att han kollar i ögonvrån när han kastar leksaker och häller ut kaffe på golvet. Allt för att se vad gränserna går. Och visst är det jobbigt, men jag ser det ändå som att han utvecklas till att bli stor nu, en egen individ med egen vilja. 

    Har du en omgivning med många jobba frågor eller är du befriad från "men HUR kan du göra så mot ditt eget barn?" 
  • Vit Lilja
    Adnama skrev 2012-10-08 13:54:33 följande:
    Tack  ! :)

    Har jobbat lång helg, så nu är jag äntligen tillbaka på fl :)

    Ganska kul faktiskt för jag tycker det börjar dyka upp en och annan pappa här på forumet, inte för att jag har något emot er mammor men tror ni fattar :) Alltid kul med fler pappor med !!

    Vit lilja , hur e det med dig och familjen ? Haft en bra helg ? 

    Göteborg är ju en underbar stad, skulle lätt kunnat tänka mig att bo där ! Utbudet e så mkt större än vad vi har här.

    Satt igår och skulle beställa en resa , kom att tänka på det här med enbarns familj.....t.o.m  resebolagen tycker att man ska vara 2 vuxna + 2 barn för att vara den "ideala " familjen....!?! Visst man kan boka 2 vuxna och ett barn, men oftast blir det lika dyrt ändå som att man skulle bokat 2 vuxna och 2 barn....Suck ! Visst inga världsproblem men ändå ! :)              
    Ja, jag tror att ofta är det så att mammorna är hemma med barn när man är föräldraledig eller hemma på havandeskap och då är det lätt att hitta sig till såna här forum. Jag tycker också att det är kul att fler män hittar hit, så vi får större förståelse för varandra och mer åsikter från alla olika människor. 

    Jo vi har haft en bra helg. Farmor och farfar var barnvakt fredag-lördag vilket är väldigt ovanligt så vi passade på att se Hypnotisören på bio och gick ut och åt och när vi "fick tillbaka"sonen sa dom "Det är så himla lätt med bara en, man kan ju hitta på allt möjligt med en person. Ni behöver inte känna att ni ska skaffa fler för våran skull" vilket konstigt nog kändes jättebra (jag menar, egentligen har ju inte dom med det att göra, och ingen bestämmanderätt alls, och kan omöjligt veta om vi försöker med tvåan för fullt) men det gav oss ett lugn och det kändes skönt att iaf ha NÅGON på vår sida, för även om vi inte pratar högt om att det nog inte blir fler barn blir vi ändå mycket påhoppade över att inte ge vårt barn syskon. Och detta händer överallt. Bland vänner ,bland släkt, bland bekanta och totala främlingar.

    Ja, vi kollar också mycket på resor och familjeutflykter, tex så åker vi till många olika badland i Sverige och där är det mer eller mindre alltid lika dyrt med ett barn som två, det är familjerabatt på alla badland, där det då är två barn till priset av ett. Lite komiskt kan jag numer tycka även om jag tyckte det var märkligt i början. 
  • Vit Lilja
    nordhem skrev 2012-10-08 14:25:50 följande:
    Förresten, jag känner igen det där med att man känner sig lat och dålig förälder.. men jag vet inte, det kanske är mest ens eget samvete? För att normen säger annorlunda? Vad tror ni?

    En bekant sa till mig: Skaffa aldrig ett till barn. Ett barn är ett barn, två barn är fyra barn.

    Jag vet inte, det verkar vara extremt kämpigt och jag vet inte om vi skulle klara av det i vår lilla familj. Man ska leva också och kunna njuta av sitt liv- inte bara kämpa. 
    Haha jo, det är klart man blir osäker. Både jag och sambon har oerhört dåliga erfarenheter av syskon så vi vet att det inte alls behöver bli att man är bästa kompisar med sitt syskon och inte alls att syskon är det finaste man kan få. 

    Vad menar bekanten med det? Jag förstår inte?

    Jag tror säkert att jag skulle klara av fler barn om jag hade velat, för när det är någonting man verkligen vill, så klarar man det. Men nu känns det outhärdligt med en graviditet till, som jag var sååå dålig under. Förlossningen var en mardröm också, även tiden efter. Men det har mycket lite att göra med min åsikt om fler barn, det har inget alls med det att göra. 
Svar på tråden Enbarnsföräldrar, titta hit!