Är det skönare med större kuk???

Vad jag förstått är det inte så mycket en förhoppning om att den ska vara stor, när hon träffar en kille hon vill ha sex med.

Snarare är det en önskan om att den inte ska vara liten.

Hur, utifrån TS, tänker man sig då att det här väljandet skulle gå till? Jag ser liksom hur de potentiella dejterna står uppradade  och nån går där med tumstocken, stackars dem... Inte så lite objekifierande...Näää, skämt å sido.
Jag har svarat i liknande trådar förut och vet inte varför jag framhärdar för bekräftelsebehovet verkar aldrig bli uppfyllt... Men nej, kukstorlek är överhuvudtaget inte ett av kriterierna för huruvida det blir fortsatt dejtade för min del.
Min attraktion för en man vilar på helt andra kriterier och underbart sex kan man ha tillsammans till och med utan att kuken, stor eller liten är inblandad (även om den naturligtvis är både välkommen och önskvärd i leken)...

Jag har hört en del kvinnor säga att dom blir kåtare av att se en stor. Men sen när man väl är igång så är det så mycket annat som spelar in. 

Det stämmer säkert för vissa.
I mitt fall, när vi kommit så långt så att jag får se den, då är jag redan kåt så det räcker, vill jag lova.
Jag tänder på att han blir kåt på mig och det märker jag ju på blicken, intensiteten i hur han rör vid mig, andhämtningen. Ståndet förhöjer såklart och bidrar till helhetsupplevelsen, men i de här trådarna tenderar det att låta som om sexet enbart handlar om en kuk, liksom. Jag vill ha den härliga mannen, inte bara kuken!

Ja, hela kroppen är väl egentligen en erogen zon. Det är ju så skönt bara att hångla och smekas (överallt). Och så blir man kåt av blickarna, se varann i ögonen.

Du verkar ha en väldigt härlig, sund och skön inställning till attraktion och sex.

Å, tack. Vad fint sagt av dig. Och ja, jag hoppas ich tror att jag har det.

Jag har haft en fantastisk grogrund i ett lååångt förhållande grundat på kärlek, ömsesidig respekt och trygghet som fick oss båda att blomma ut...

När jag blev ensam kvar tänkte jag, trots god självkänsla, att jag aldrig skulle kunna träffa någon annan, älska någon annan och att ingen skulle kunna gilla mig. Min man älskade allt hos mig. Varenda skavank, varenda ärr, varenda valk, allt med min kropp symboliserade ju vårt liv tillsammans. Inget av det skulle någon annan se hos mig...

Men sedan blev längtan efter honom, efter sex och efter lust och glädje så stark att jag struntade i allt det där, klädde mig snyggt och intalade mig själv att jag är snyggast och sexigast i stan och vips så fanns det en karl som JAG ville ha... Så det var ju bara att tala om det för vederbörande då. Och vet ni vad; han tycker att jag är både snygg och sexig. 

Så mitt mission är att få andra att må bra i sig själva och tycka om sig själva. För det är där det börjar.
Och livet är ALLDELES för kort för att dväljas i bitterhet.
Sluta fundera på kukstorlek, bröststorlek, kilon och var de sitter och andra ytliga attribut. Älska era  kroppar, det är era tempel och ut och LEV era bästa liv, alla!

Förlåt för O.T...

Nää, sånt där behöver man höra ibland. Väldigt fint och positivt 

Så du skulle inte välja bort en man med en penis som är lika liten ditt lillfinger i erigerat tillstånd?

Tillåt mig tvivla...

Så du skulle inte välja bort en man med en penis som är lika liten ditt lillfinger i erigerat tillstånd?

Tillåt mig tvivla...