Jag är adopterad och vill berätta för er om de problem jag själv haft.

Jag är idag 31 år gammal och är ursprungligen adopterad från Sydkorea och har haft en bra och stabil uppväxt med mina föräldrar och min likaså adopterade syster. Jag har aldrig riktigt förstått denna identitetskris och psykiska problem många adopterade tydligen har. 

Det jag kan störa mig på ibland är när någon "tror" att jag inte pratar svenska och börjar snacka engelska med mig, då kan jag bli sur eftersom jag känner mig som Hagbard Handfaste. Annars så har jag aldrig mått dåligt över att jag är asiat, jag vet var jag har mitt ursprung och det räcker för min del.