Vad tycker ni gifta om oss singlar, egentligen?

Oj så olika erfarenheter man kan ha!

För det första innebär äktenskapet överhuvudtaget inget tjat från min sida på min man om att han ska städa. Städningen är hans, men det händer att han ber om hjälp när vi ska ha gäster. Tvätten delar vi på, men han hänger och viker oftare än mig eftersom han går upp tidigare än mig. Jag gör andra hushållssysslor. Kontentan är att äktenskapet inte innebär merjobb för mig eftersom vi delar på hushållsarbetet. Jag hade hellre varit singel än varit hushållerska åt en hjälplös karl!

Sen känner jag många par som är lyckliga och verkar kära. Mina föräldrar t.ex., gifta sedan början av 80-talet. De håller hand och pussas. Sedan är det inte alla par som visar ömhet inför andra. Mina svärisar är lyckligt gifta men jag har aldrig sett dem kramas ens en gång.

Ja alltså, jag lider ju med mina vänner som är ofrivilliga singlar. Detsamma gäller även de som är ofrivilligt barnlösa, man känner med dem i deras längtan efter man/fru/barn. Men jag vill poängtera att jag inte tycker att de är ömkansvärda. Jag var singel tills jag var närmare mig trettio, sedan blev jag ihop med min förste pojkvän som jag sedermera gifte mig med. Som singel var min skräck att känna folks ömkan över mitt singelskap. Det jag känner skulle jag alltså snarare benämna medlidande.

I vissa fall skulle jag säga att jag tycker att det är märkligt att se en enorm längtan efter tvåsamhet kombinerat med en total passivitet i det sociala livet. Eller singlar som verkar helt aningslösa att man kommunicerar mycket genom klädsel och stil. En singel jag kände bar ring på vänstra ringfingret. En heterosexuell kvinna klädde och klippte sig så att alla utgick ifrån att hon var intresserad av kvinnor.

I andra fall skulle jag vilja säga till den ensamstående personen att vederbörande inte borde tråna fullt så efter en partner. Att vara singel är inte att leva ett halvt liv, men vissa verkar känna så eftersom de läggar ALL sin energi på att leta partner och glömmer att man kan ha ett bra och givande liv utan partner. Man vill påminna dem om att deras familj och vänner inte älskar dem mindre för att de är singlar. De är lika betydelsefulla, lika kompletta på egen hand.