• ivf90

    Vi som till slut blev gravida med IVF

    Jag tänkte att det kan vara på plats med en tråd för oss som har blivit gravida med IVF så att inte IVF-trådarna svämmas över av gravidinnehåll. Här kan vi följas åt och diskutera allt graviditetsrelaterat såsom oro, ultraljudsundersökningar, tankar, händelser osv. 

    En presentation av alla som vill skriva i tråden skulle passa fint tycker jag. Skriv hur mycket eller lite ni vill.

    Ålder: 33 
    Vecka nu: 12+6 
    Kommande ultraljudsundersökningar: RUL 29/1 
    Tid med ofrivillig barnlösthet: 2 år 


    Bakgrunden till min ofrivilliga barnlöshet:


    Jag har länge inte vetat om jag vill ha barn öht och bestämde mig för att göra abort när jag var 28 samt 29 och blev oplanerat gravid med min kille (som jag fortfarande är ihop med). Men båda gångerna hann det sluta i tidigt missfall. Där och då väcktes en lite oro för att det fanns en risk för att jag skulle vara en sån som visserligen blev gravid lätt men då sen fick missfall.


     


    När jag fyllde 31 fylldes jag av en stark önskan om att få barn. Min kille var med på tåget och vi började försöka. Jag blev gravid direkt i september 2021. Men testen var supersvaga och jag började blöda ut mitt tredje tidiga missfall efter några dagars lycka. 


     


    Vi var inte överdrivet nedslagna eftersom det ändå hade hänt något på försöket. Men följande försök var inte lika lyckosamma. Vi var nitiska med ägglossningstester, men varje månad blev ändå en besvikelse. Till slut var vi uppe i ett år av negativa resultat och vi sökte då hjälp direkt. 


     


    I november 2022 påbörjade vi vår fertilitetsutredning. I mars 2023 var den äntligen klar och vi fick diagnosen oförklarad infertilitet. Efter ytterligare någon månad fick vi vår regionsfinansierade IVF-remiss godkänd och vi fick komma till Livio och påbörja sprutor i maj 2023. Vid äggplocket fick vi ut 12 ägg och alla 12 befruktades! En 3-dagars sattes in och hela 5 stycken ytterligare utvecklades till fina blastocyster till frysen. Flera dagar innan min testdag började jag blöda kraftigt och det blev ännu en besvikelse. Det kändes otroligt tufft att behöva ta en lång paus över sommaren. 


     


    När augusti kom missmatchade min ägglossning öppningen för kliniken med några dagar och det blev ytterligare en missad cykel. Cykeln därefter fick jag besked på ultraljudet inför insättningen att jag måste ha ägglossat en dag efter mensen och att vi hade missat chansen och behövde vänta en cykel till. 


     


    Hur jag blev gravid: 


    I början på oktober 2023 blev det äntligen dags för min första FET (och andra överföring). Redan två dagar efter överföringen fick jag innan mens-känningar och en rosa flytning, och jag var övertygad om att det var något fel med min cykel igen. Men det skulle visa sig vara en nidblödning! Mensen kom aldrig och när jag testade mig på RD11 fick jag ett knappt synbart streck. 


     


    Hur jag har mått så här långt:
    De första veckorna trodde jag att jag höll på att bli galen på riktigt. Mina svaga positiva test gjorde mig övertygad om att det skulle bli ett fjärde tidigt missfall. Jag hade noll symtom och varje dag var som att leva i ett ångestmoln. 


     


    Vi bokade in ett tidigt ultraljud i vecka 6+6 och då kunde ett hjärtljud konstateras. Men embryot mätte bara 6+2, vilket gjorde mig övertygad om att den skulle dö inom kort. På IVF-klinikens ultraljud i vecka 7+6 var embryot återigen 3-4 dagar för litet, men det hade vuxit 1 mm/dag och hjärtat slog fortfarande. Jag hade inga ömma bröst, inget illamående, men ett oändligt sömnbehov. 


     


    I vecka 9-10 kände jag mig plötsligt piggare och hade därmed inga symtom alls. Vi bokade in ytterligare ett privat ultraljud eftersom jag var övertygad om missfall. Men i 9+5 fick vi se ett litet foster som hade vuxit som det skulle med en stabil hjärtrytm. Efter det vågade jag ändå börja slappna av lite. Och helt plötsligt kom illamåendet och jag började spy varannan dag ungefär. Men de fysiska gravidsymtomen lättade min ångest, så det gjorde mig ärligt inte så mycket. 


     


    Inför KUB blev jag dock otroligt nervös igen. Jag var så rädd att det skulle ha dött, men allt såg ut precis som det skulle i vecka 12+4. Även om allt forftarande känns extremt overkligt så har jag ändå vågat börja tro på att det här faktiskt ska ske nu! 


     


    Ser fram emot att läsa era andra presentationer!

  • Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF
  • Melsson
    Vickan31 skrev 2024-04-17 15:48:14 följande:
    Ja men precis så! 😁

    Nä hon fick nästan inga besvär alls under sina två graviditeter, hon visste inte ens vad foglossning var 😅 Ja jag sover också med en gravidkudde, funkar faktiskt lite bättre än en vanlig kudde mellan knäna, men vet inte om man bör ha något för höfterna också då jag vaknar av att de också gör så ont?

    Ååh men det är lätt hänt såklart, du får fråga om järnvärdet vid nästa besök Glad Jag har inte börjat äta järntabletter än, men om värdet fortfarande ser lite lågt ut på fredag när jag ska till barnmorskan så lär hon väl rekommendera det tänker jag. Vad skönt att höra barnmorskan säga det, att det inte är några konstigheter med sammandragningarna och att kroppen förbereder sig Glad Hur känns dina sammandragningar, gör de ont? Vad segt med SF-måttet men ändå bra att de är noggranna och håller koll på det, även om det säkert inte är några konstigheter alls Hjärta

    Men vilket bra tips, tack! 😃 Ska läsa på lite vad som triggar halsbränna och hur man slipper det, men det du säger om kaffe låter ju bekant! 

    /Vickan, vecka 30+6
    Men åh att det kan skilja så mycket när man är helsyskon - då blir man ju nästan irriterad när det ena syskonet klarar sig utan och det andra får - orättvist ju ;) Ja för mig är det höfterna med som gör ont, så irriterande? Vi har en jättemjuk säng så känns ju inte som det är sängen liksom...Vet inte om det är någon slags foglossning som sätter sig i höfterna eller att man väger mer nu och det blir mer tryck på höften?? Sjukt irriterande är det ju när man inte får sova ordentligt iaf.. 

    Ja ska göra det, var ju nyss där men då var det bara ett kort besök för att kolla om SF-måttet ökat, och nu hade det faktiskt ökat 1 cm så det var skönt (även om man nästan hade önskat det hade stått still så hade man fått ett ultraljud och fått se den lilla igen, känns som det var så länge sen RUL nu..Hade varit intressant att veta strl på bebis med..Jag var ett stort barn och min partner liten..Hoppas hon ärver pappans gener haha! Tror du att ni får en liten eller stor? 

    Ja hoppas du slipper halsbränna varje dag är så sjukt segt, idag fick jag halsbränna efter frukosten som fortfarande inte har släppt, brukar aldrig få det såhär tidigt på dagen annars - men ja lär väl bara bli värre framöver haha. 
    Sandralinnea123 skrev 2024-04-17 21:54:49 följande:

    Hej😊

    Tänker jag hoppar in i tråden 😊🤰🏼

    Jag gick idag in i v.6, efter 3 äggplock, 5 återföringar & 1 missfall i v.9, så nu hoppas jag de är vår tur också 🤰🏼

    Har skrivit in mig hos bm,  & den 10 maj har jag tid för tidigt ultraljud på sahlgrenska där vi gjort vår ivf 😊

    Mina symptom nu är super ömma bröst, fruktansvärt illamående & spytt dessutom känner jag mig yr till & från, sen klassiska mensvärk liknande som gör en lika nervös varje gång 😅

    Ska bli kul att följas åt här med våra ivf graviditeter ❤️


    Välkommen in i denna fina grupp och grattis till din graviditet. Det låter verkligen som det är dags för er tur nu <3 Spännande med ultraljudet den 10:e maj, hoppas tiden går fort!!!
    ivf90 skrev 2024-04-18 09:45:02 följande:
    Åh vad glad jag blir att höra från dig! Jag har gått och tänkt så mycket på dig. Stort stort grattis till er fina lilla pojke. Hoppas väldigt mycket att det går bra med att prata igenom alla provsvar idag. Hur länge har han varit utanför kroppen nu? Hur mår du i allt det här? Bor ni kvar på sjukhuset hela familjen eller hur fungerar det? Stor kram!
    Kul att se från dig med IVF90, hur mår du? <3
    Awesomeginger skrev 2024-04-18 11:51:04 följande:

    Melson och Vickan31. Ah de känns så fantastiskt att de gick så bra. Verkligen milstolpe. Mina veckor blev framflyttad med 4 dagar med, så har BF 23/10 nu.
    Jag mår väll okej, testade att inte ta mina illamående tabletter en dag förra vecka, blev riktigt katastrof tvungen att åka hem från jobbet och hann inte hem innan illamående tog över helt om jag säger så 😑
    Och efter det så har jag kännt mycket i magen och illamåendet smyger på på kvällen eller när jag hungrig. Även den här uppblåst heter, mamma kläder sen vecka 10..men hoppas arr nu när jag trappan ner på progesteron att det ska lägga sig!

    Sandralinnea123: välkommen oxh grattis till pluset! Håller alla mina tummar att allt kommer gå bra.



    Ja förstår det, så skönt <3 Vad tråkigt med illamåendet, hoppas det släpper snart, verkar ju som att det släpper för många när man går in i andra trimestern (har dock glömt när den startar men är väl runt v 14-15 där någonstans?)

    //Melsson v 34+2


  • Sandralinnea123
    Vickan­31

    Tack så hemskt mycket ❤️
    Ja har varit en otrolig resa & hoppas verkligen de är våran tur nu 🙏🏼

    Min sambo har lite färre simmare än man ska & mig har vi aldrig fått nån diagnos på, dom har skrivit pco men de gör dom på dom flesta har jah förstått de som,

    Vi har också har också gjort micro injektion på alla våra försök, ändå har vi av 12 ägg bara fått max 2 befruktade som klarat dig.

    Jag har bf 17 december 🤰🏼

    Awesom­eginge­r

    Tack så mycket ❤️

    Melsso­n

    Tack så mycket! Ja ska bli otroligt spännande att följas åt här 😍
  • Awesomeginger

    Skönt att man inte övertänker saker, fick ju 1:20 000 på kuben. Men ändå är de en del i mig som är..att de ändå finns en risk och funderar på att göra NIPT. 
    Ni som det gått så bra för, hur såg era KUB ut, övervägde ni att göra NIPT och är de något som gjorde NIPT?
    Kändes era val bra i efterhand?

  • Melsson
    Awesomeginger skrev 2024-04-23 11:59:45 följande:

    Skönt att man inte övertänker saker, fick ju 1:20 000 på kuben. Men ändå är de en del i mig som är..att de ändå finns en risk och funderar på att göra NIPT. 
    Ni som det gått så bra för, hur såg era KUB ut, övervägde ni att göra NIPT och är de något som gjorde NIPT?
    Kändes era val bra i efterhand?


    Jag frågade faktiskt aldrig över min sannolik för jag var rädd att jag skulle gå hem och övertänka haha. Så när barnmorskan sa att allt såg bra ut med liten risk så sa jag att jag inte behövde veta exakta sannolikheten. Jag har dålig koll men 1:20 000 är väl extremt låg risk? Jag tror INTE du behöver oroa dig alls, hade det varit stor risk hade dom ju sagt det! 

    Men om du känner dig extremt orolig och inte kan sluta tänka på det så kan du ju göra det. Men som sagt, hade jag varit du hade jag lagt dom pengarna på något annat roligt istället - tror inte du behöver oroa dig det minsta <3
  • Awesomeginger
    Melsson skrev 2024-04-23 13:05:06 följande:
    Jag frågade faktiskt aldrig över min sannolik för jag var rädd att jag skulle gå hem och övertänka haha. Så när barnmorskan sa att allt såg bra ut med liten risk så sa jag att jag inte behövde veta exakta sannolikheten. Jag har dålig koll men 1:20 000 är väl extremt låg risk? Jag tror INTE du behöver oroa dig alls, hade det varit stor risk hade dom ju sagt det! 

    Men om du känner dig extremt orolig och inte kan sluta tänka på det så kan du ju göra det. Men som sagt, hade jag varit du hade jag lagt dom pengarna på något annat roligt istället - tror inte du behöver oroa dig det minsta <3
    Att man ska vara så hopplös och fundera på allt, 1:20 000 är det lägsta/bästa man kan få...och ändå så tänker jag såhär. En liten del av mig tänker de finns en risk och har ju lyckats hamna i dom där låga risk grupperna hitils så vad säger att de inte är daga igen 😅

    Tack för att du säger så och de stämmer nog bra. 
    Finns väldigt mycket roligare saker att göra med dom pengarna.
  • Clemmentina
    Hej allihopa! Kikar in från den berömda bebisbubblsn. Nu är vår efterlängtade bebis här?han föddes dagen innan bf så det blev aldrig någon igångsättning. Förlossningen var nog att betrakta som smidig och snabb. 7 h på förlossningen är vad jag förstått snabbt för en förstföderska. Alla var så förvånade att jag öppnat mig så mycket hemma (8 cm)  och utan smärtlindring. Nu fick jag bara lustgas. Bebis är det finaste någonsin men jag ska inte sticka under stolen med att det också är väldigt tufft såhär i början. Så mycket hormoner i omlopp. Vi kämpar med amningen som inte riktigt funkar ännu. Dessutom blir det väldigt lite sömn då bebis hellre ammar än sover på natten. Med det sagt är det ändå underbart att han äntligen är här! 
    Hur går det för alla er andra? Kram 
  • lissan111

    Åh stort grattis Clemmentina, så roligt att höra! 😍

    Vill också hälsa stort grattis till Zaro att det gått bra för er trots en kämpig start, har verkligen berörts av er resa ❤️

    Jätteroligt att följa er alla i denna tråd, jag är bara så dålig på att skriva själv! 😅 Ville verkligen svara och tacka alla för det fina välkomnandet till tråden efter att jag skrev i januari men fick aldrig tummen ur (förrän nu då!). Oj vad månaderna gått både långsamt och fort! Nu är jag i v. 35 och längtar efter att få träffa vår lille kille snart 🥰 Jag har dock en lågt sittande moderkaka (tydligen vanligare vid IVF eftersom embryot förs in underifrån istället för att det kommer ovanifrån som vanligt) och behöver gå på ett extra UL om två veckor för att få besked om jag kommer kunna föda som vanligt eller om det blir kejsarsnitt. Hoppas på att kunna göra en vanlig förlossning! Har liksom laddat och känner mig peppad och skulle kännas som lite av ett antiklimax med kejsarsnitt, även om det förstås också har sina fördelar :) Vi får se helt enkelt, huvudsaken bebisen kommer ut med både sin och min hälsa i behåll!

    Annars har jag mått väldigt bra under graviditeten ändå och inte känt av alltför mycket besvär. Hade ca en vecka med rejäla smärtor från foglossning för en månad sedan så jag har stor respekt för er som lider av det under flera månader!! Mirakulöst nog gick det över lika fort som det kom för min del. Jag kände av främst i fogarna på baksidan av bäckenet och möjligen att det kan ha hjälpt att jag började massera musklerna i ländryggen med en massageboll, liggandes på golvet, en stund varje morgon. Men nu börjar man ju känna sig stor och otymplig och blir lätt stel i bäcken och ländrygg, bökigt att vända sig i sängen (vilket jag gör typ 10 ggr/natt) samt alla mängder av toabesök 😂 men hanterbart ändå.

    Hoppas ni mår bra alla!

  • Orkidé8181
    Clemmentina skrev 2024-04-25 05:06:22 följande:
    Hej allihopa! Kikar in från den berömda bebisbubblsn. Nu är vår efterlängtade bebis här?han föddes dagen innan bf så det blev aldrig någon igångsättning. Förlossningen var nog att betrakta som smidig och snabb. 7 h på förlossningen är vad jag förstått snabbt för en förstföderska. Alla var så förvånade att jag öppnat mig så mycket hemma (8 cm)  och utan smärtlindring. Nu fick jag bara lustgas. Bebis är det finaste någonsin men jag ska inte sticka under stolen med att det också är väldigt tufft såhär i början. Så mycket hormoner i omlopp. Vi kämpar med amningen som inte riktigt funkar ännu. Dessutom blir det väldigt lite sömn då bebis hellre ammar än sover på natten. Med det sagt är det ändå underbart att han äntligen är här! 
    Hur går det för alla er andra? Kram 
    Åh stort grattis till er!❤️

    vad härligt att allt gått bra🥰

    njut nu, tiden går alldeles för fort!
    våran lilla kille blir 3 månader nu i månadsskiftet 😱
    galet! 
  • Orkidé8181
    lissan111 skrev 2024-04-25 13:42:51 följande:

    Åh stort grattis Clemmentina, så roligt att höra! 😍

    Vill också hälsa stort grattis till Zaro att det gått bra för er trots en kämpig start, har verkligen berörts av er resa ❤️

    Jätteroligt att följa er alla i denna tråd, jag är bara så dålig på att skriva själv! 😅 Ville verkligen svara och tacka alla för det fina välkomnandet till tråden efter att jag skrev i januari men fick aldrig tummen ur (förrän nu då!). Oj vad månaderna gått både långsamt och fort! Nu är jag i v. 35 och längtar efter att få träffa vår lille kille snart 🥰 Jag har dock en lågt sittande moderkaka (tydligen vanligare vid IVF eftersom embryot förs in underifrån istället för att det kommer ovanifrån som vanligt) och behöver gå på ett extra UL om två veckor för att få besked om jag kommer kunna föda som vanligt eller om det blir kejsarsnitt. Hoppas på att kunna göra en vanlig förlossning! Har liksom laddat och känner mig peppad och skulle kännas som lite av ett antiklimax med kejsarsnitt, även om det förstås också har sina fördelar :) Vi får se helt enkelt, huvudsaken bebisen kommer ut med både sin och min hälsa i behåll!

    Annars har jag mått väldigt bra under graviditeten ändå och inte känt av alltför mycket besvär. Hade ca en vecka med rejäla smärtor från foglossning för en månad sedan så jag har stor respekt för er som lider av det under flera månader!! Mirakulöst nog gick det över lika fort som det kom för min del. Jag kände av främst i fogarna på baksidan av bäckenet och möjligen att det kan ha hjälpt att jag började massera musklerna i ländryggen med en massageboll, liggandes på golvet, en stund varje morgon. Men nu börjar man ju känna sig stor och otymplig och blir lätt stel i bäcken och ländrygg, bökigt att vända sig i sängen (vilket jag gör typ 10 ggr/natt) samt alla mängder av toabesök 😂 men hanterbart ändå.

    Hoppas ni mår bra alla!


    Vad spännande!

    vad skönt att du mår bra/ hyfsat 😊
    tror att om man inte hade några småkrämpor hade man väl gnällt över det, att inte känna sig gravid osv 😂😂
  • lissan111

    Haha ja, nämen det känns absolut som att jag haft en bra graviditet hittills 😄 

    Hur har det känts för dig att börja jobba igen? Kommer ihåg att du skrev att du var lite fundersam på hur det skulle funka med amningen och så? :) 

Svar på tråden Vi som till slut blev gravida med IVF