• Gelas1

    Drömmer om att vara hemmfru

    Jag drömmer om att vara hemmafru!!!
    Jag hade älskat att ta hand om hem och hushåll, samt barn och min man när han kommer hem efter jobbet..

    Finns det män därute som hade velat i en liknande relation 2024 eller är allt 50/50??

  • Svar på tråden Drömmer om att vara hemmfru
  • Anonym (Nonym)
    TvillingmammaVästgöte skrev 2024-04-26 11:10:53 följande:
    Ja, det är olika saker. 
    Men i Sverige idag verkar många inte längre se familjen, som viktig och värd att kämpa för. Man ser alla människor som individer som bara har ansvar för sig själva. Barnen verkar ingen riktigt ta ansvar för och engagera sig i längre. De skall delas 50/50 och gärna skickas varanna vecka mellan föräldrarna, så att föräldrarna får egentid varannan vecka. 
    Föräldrarnas egentid är viktigast och föräldrarnas träning och intressen går före barnen. 
    Ja, men hur var det på artonhundratalet , brukar många invända, då brydde sig ingen om barnen. Nej , det är sant, men vill vi ha 1800 tal? Man kan se i studier att IQ hos barn ökade kraftigt varje år för barn födda mellan 1930 och 1974, efter det så faller nu IQ kontinuerligt. Jag skulle gissa att det beror på att familjerna blev mindre från 30-talet och föräldrarna fick färre barn att ta hand om och därför ökade IQ. I samband med välståndet på 50, 60 talet kunde fler vara hemmafruar och familjernas och barnens livsvillkor förbättrades ytterligare. Från och med 74 börjar de flesta barn gå i förskola istället för att vara hemma och sen dess faller IQ. Det är inget fel på förskola som princip, men barn behöver nära kontakt med vuxna, det är kontakt och samtal vuxna som utvecklar barn, i all fall upp till fyraårsåldern. I stora och stimmiga barngrupper får barnen inte så mycket kontakt och kommunikation med en vuxen. Det handlar också om trygghet och anknytning, för att utvecklas optimalt måste ett barn känna sig tryggt och säkert. I dagens förskola med stora grupper och ofta stor personalomsättning tror jag att många barn inte känner sig trygga. Jag tror förskolan var bättre på åttiotalet med mindre grupper och mer persona och mindre personalomsättninge. 
    Alltså jag vet inte vilken värld du lever i. Varenda kotte jag umgås med av föräldrabekanta lägger ned sin själ i barnen. Man gör allt för korta dagar på förskolan och långa lov, man lagar hemlagad mat, man låter barnen gå på aktiviteter och man läser för dem. Barnen går på förskola men utanför det lägger föräldrarna verkligen allt på dem för deras skull. Mycket mer än vad jag minns från uppväxt på 80/90-tal.
  • fornminne
    Gelas1 skrev 2024-04-24 21:04:18 följande:
    Drömmer om att vara hemmfru

    Jag drömmer om att vara hemmafru!!!
    Jag hade älskat att ta hand om hem och hushåll, samt barn och min man när han kommer hem efter jobbet..

    Finns det män därute som hade velat i en liknande relation 2024 eller är allt 50/50??


    Det finns många mellanting mellan hemmafru och 50 / 50.
  • Anonym (Nonym)
    Gullvivor skrev 2024-04-26 11:06:16 följande:
    Och återigen är man inte automatiskt isolerad bara för att man är hemma med barnen på heltid. Det går att diskutera dagsaktuella frågor också då man träffar andra människor.
    Herregud, består dina dagar av att fundera på barnets bajs så förstår jag att du inte har något viktigare eller lämpligare att komma med när du väl är hemma under någon period. Men det är liksom inte det vanliga. 

    Man KAN vara isolerad och bara träffa sina barn när man går hemma, men det innebär inte automatiskt att det MÅSTE vara så.
    Absolut. Men av de jag vet om som gått hemma med barnen tenderar just barnen att bli det stora samtalsämnet eftersom det utgör dagens merpart. 

    Och det var det min reflektion gällde, den som skrev i tråden att han skulle kunna komma att dumpa hemmafrun för någon mer utmanande kollega som gav honom mer helt enkelt. Det är ändå inte heller ovanligt.
  • TvillingmammaVästgöte
    Anonym (Nonym) skrev 2024-04-26 13:05:00 följande:
    Alltså jag vet inte vilken värld du lever i. Varenda kotte jag umgås med av föräldrabekanta lägger ned sin själ i barnen. Man gör allt för korta dagar på förskolan och långa lov, man lagar hemlagad mat, man låter barnen gå på aktiviteter och man läser för dem. Barnen går på förskola men utanför det lägger föräldrarna verkligen allt på dem för deras skull. Mycket mer än vad jag minns från uppväxt på 80/90-tal.
    Det är ju inte alla barn som har det så bra.

    Barn mår dåligt av föräldrars stress | SVT Nyheter
    Stressade föräldrar = ledsna barn (kollega.se)

    Barnskötare larmar om långa dagar ? Kommunalarbetaren (ka.se)
    Problematiskt med långa förskoledagar | SVT Nyheter
    Barnen går allt längre dagar på förskolan (vt.se)
    Förskollärare: Jag har tröttnat på 11-timmarsdagar för barnen (corren.se)
    ?Barn är på förskolan från 6 till 18 ? föräldrarna är hemma? (varldenidag.se)
    Varför talar vi inte om barnens 50 timmars arbetsvecka? ? Sveriges friaste byråkrat (sverigesfriastebyrakrat.se)
  • TvillingmammaVästgöte

    För alla som tror att barnen har det mycket bättre idag , så tycker jag man skall läsa på om den negativa Flynn-effekten, dvs de nu sjunkande IQ-nivåerna hos barn.  Den första artikeln berättar att man studerat och kommit fram till att detta beror på miljön, och inte på andra faktorer , som tex vilka som blir föräldrar (genetik). 

    Flynn effect and its reversal are both environmentally caused | PNAS

    Intelligensen sjunker i Skandinavien | Forskning & Framsteg (fof.se)

    Forskare: IQ-nivån faller i Skandinavien | SVT Nyheter

    Därför har 80-talisterna lägre IQ än sina föräldrar | SvD


  • Anonym (Nonym)
    Fast långt, långt från alla barn har det också så dåligt som de länkar du plockar ut här. 

    Nej, det är klart det inte är optimalt med stressade föräldrar och långa dagar. Det propagerar jag givetvis inte för. Men att gå tillbaka till att just mammor är hemma och att det en könet igen så får kass pension och kvinnor lever som fattiga kyrkråttor på ålderns höst (som numera lätt blir lång eftersom vi lever allt längre) kan verkligen inte vara en lösning. Att lösa ett problem med ett annat är inte rätt.

    Om vi kunde sluta se som norm att en Thailandsresa, en påsksemester med liftkort i Åre, skönhetsbehandlingar, akrylnaglar, fransförlängning, fillers, Hello Fresh till middag och all frukt oavsett årstid, restaurangbesök och att renovera om kök och badrum var 5 år är det man ska ha för att vara en medelsvensson så skulle också mycket hets över att behöva tjäna in så mycket pengar försvinna. Då kanske det kunde i högre grad gå att gå ned lite % för bägge på jobbet, och ge barnen kortare dagar när de är små.
  • Anonym (E)
    Anonym (Nonym) skrev 2024-04-26 13:32:31 följande:
    Fast långt, långt från alla barn har det också så dåligt som de länkar du plockar ut här. 

    Nej, det är klart det inte är optimalt med stressade föräldrar och långa dagar. Det propagerar jag givetvis inte för. Men att gå tillbaka till att just mammor är hemma och att det en könet igen så får kass pension och kvinnor lever som fattiga kyrkråttor på ålderns höst (som numera lätt blir lång eftersom vi lever allt längre) kan verkligen inte vara en lösning. Att lösa ett problem med ett annat är inte rätt.

    Om vi kunde sluta se som norm att en Thailandsresa, en påsksemester med liftkort i Åre, skönhetsbehandlingar, akrylnaglar, fransförlängning, fillers, Hello Fresh till middag och all frukt oavsett årstid, restaurangbesök och att renovera om kök och badrum var 5 år är det man ska ha för att vara en medelsvensson så skulle också mycket hets över att behöva tjäna in så mycket pengar försvinna. Då kanske det kunde i högre grad gå att gå ned lite % för bägge på jobbet, och ge barnen kortare dagar när de är små.

    Men man kan ju plocka russinen ur kakan. Gör om gör rätt, så att säga. Vi vet att det blev en kvinnofälla där dagens kvinnliga pensionärer är stora förlorare. Vad händer om vi som är yngre idag ser till att ordna med sparande till pensionen, så vi och männen har samma villkor i familjen? OM man nu vill vara hemma och sköta om familjen.Jag tror även att fler kvinnor idag (även de som vill vara hemmafruar) både har möjlighet och ser värdet i att göra sådant som är utvecklande för en själv. Gå kurser, ha hobbys, vara involverade i föreningar osv. Där får man ju både erfarenhet, ett kontaktnät och social stimulans på ett annat sätt än förr. 


    De flesta jag känner till som vill leva sådant liv konsumerar inte heller sådant du rabblar upp utan lever snarare "landsbygdsromantik", med hemlagad mat med egenodlade grönsaker, barn som kan springa runt på gården och leka fritt (ingen dyr lägenhet i stan), absolut inga akrylnaglar, restaurangsbesök osv.. Allt det där ser jag mer yngre, barnlösa influencers framför mig och det är inte riktigt dom jag sett prata om hemmafru och familjeliv? Antagligen lever jag i en helt annan bubbla och jag håller med dig om att den där konsumtionen inte är bra. 

  • Anonym (Tvillingmorsan)
    Gullvivor skrev 2024-04-24 23:47:22 följande:
    Drömmer om att vara hemmfru

    Klart det finns män som vill ha det upplägget, men tror du isåfall får leta efter män med annan kulturell bakgrund än svensk. Är inte så vanligt med svenska män som tycker att det är en bra idé.

    Men annars håller jag med, det är mycket bättre och mer harmoniskt om man är hemmafru (tänker då främst på par som har barn), så slipper man den konstanta vardagstressen och att knappt hinna säga hej till sina barn efter förskola/fritids innan det är läggdags. Och så fortsätter man så varje dag..

    Nu som trebarnsmamma kan jag inte ens föreställa mig att behöva gå ut och jobba. Finns inget mer fantastiskt än att själv kunna avgöra när och hur man gör si och så hemma, få mer tid med barnen samt mycket tid till sådant man själv tycker om att göra. 
    Tråkigt att det ses som något negativt av många.


    Jag är tvåbarnsmamma och har aldrig velat vara hemmafru på heltid. Däremot hade jag gärna jobbat deltid när barnen var mindre, men vi löste det på annat sätt. Med lite hjälp utifrån, men också med att vi faktiskt HJÄLPTES ÅT hemma.

    Att kvinnan sköter allt, eller det mesta, med hem och barn, är ingen naturlag. Inte heller att mannen måste jobba häcken av sig.

    Båda kan jobba, båda kan ta ansvar hemma. Vill man att kvinnan är hemma och att mannen står för försörjningen är det helt ok, men det är inte det enda alternativet. Och självklart måste man i så fall vara överens.

    Alla är olika. Även om jag hade haft en rik man, hade jag velat jobba och tjäna egna pengar. Ha ett yrkesliv, arbetskamrater. Utvecklas på det sättet. Det är viktigt för mig. Men jag hade nog inte jobbat heltid, utan kanske halvtid eller 75 procent, samt främst med sådant jag tyckte var kul.
  • Anonym (Tvillingmorsan)

    En annan tanke till er som förespråkar hemmafru-liv, som jag tycker att ni ska fundera på.

    Tror ni att män alltid vill jobba? Framför allt jobba så mycket som krävs om familjen ska leva på bara hans inkomst. Känna den pressen. Knappt se sina barn?

    I sådana här trådar pratas ofta bara om vad kvinnor vill eller inte vill. Min man hade gärna jobbat mindre under småbarnsåren. Han gillar sitt jobb, precis som jag gillar mitt. Men det ÄR tufft ibland att rodda både jobb och hem och barn. ÄVEN om man hjälps åt.

    Det finns par där båda går ner i tid under småbarnsåren, för att få mer tid för familjen. Vi gjorde inte det och ibland ångrar jag det. Vi hade haft råd med det, och pengar är inte allt.

    Hade vi gjort det, hade det också främst varit för FAMILJENS skull. Inte för vår egen skull, som ibland kritiseras i dessa trådar. Att moderna jämställda par är så individualistiska. 

    Varför är det mindre egoistiskt och mer manligt att jobba mer för att dra in mer pengar till familjen, än att jobba mindre för att få mer tid för sina barn? Förutsatt förstås att det går ihop ekonomiskt. 

  • Anonym (Sverige är sämst)
    Anonym (E) skrev 2024-04-26 13:42:53 följande:

    Men man kan ju plocka russinen ur kakan. Gör om gör rätt, så att säga. Vi vet att det blev en kvinnofälla där dagens kvinnliga pensionärer är stora förlorare. Vad händer om vi som är yngre idag ser till att ordna med sparande till pensionen, så vi och männen har samma villkor i familjen? OM man nu vill vara hemma och sköta om familjen.Jag tror även att fler kvinnor idag (även de som vill vara hemmafruar) både har möjlighet och ser värdet i att göra sådant som är utvecklande för en själv. Gå kurser, ha hobbys, vara involverade i föreningar osv. Där får man ju både erfarenhet, ett kontaktnät och social stimulans på ett annat sätt än förr. 


    De flesta jag känner till som vill leva sådant liv konsumerar inte heller sådant du rabblar upp utan lever snarare "landsbygdsromantik", med hemlagad mat med egenodlade grönsaker, barn som kan springa runt på gården och leka fritt (ingen dyr lägenhet i stan), absolut inga akrylnaglar, restaurangsbesök osv.. Allt det där ser jag mer yngre, barnlösa influencers framför mig och det är inte riktigt dom jag sett prata om hemmafru och familjeliv? Antagligen lever jag i en helt annan bubbla och jag håller med dig om att den där konsumtionen inte är bra. 


    Fast det där med kvinnofälla och pension är inte sant längre, det är något som folk fortsätter att rapa upp utan att ha tagit reda på hur det verkligen ligger till. Sanningen (efter den senaste höjningen av garantipensionen) är att majoriteten av alla pensionärer får garantipension idag, och detta blir alltså samma antal kronor för samtliga av dem. Hur stor del som består av egen-intjänad pension och hur stor del som fylls upp till normen med skattepengar gör ju ingen skillnad för den enskilda pensionären. Och till detta kommer ett saftigt bostadstillägg om man är ensamstående.

    (Enda gången det gör skillnad hur mycket egen-intjänad och hur mycket garantipension man har, är om man hade tänkt flytta utomlands som pensionär, för det går inte längre att ta med sig garantipensionen. Utan då kan man bara ta med sig den intjänade pensionen, och man får såklart inget bostadstillägg heller.)

    Det är även så, att för väldigt många kvinnor lönar det sig inte att ha arbetat heltid hela livet, för det enda som händer då är att de får så hög egenintjänad pension att bostadstillägget bortfaller. MED bostadstillägget hade de fått ut exakt samma antal kronor i handen - och sluppit offra sina barn genom att lämna bort dem när de var små, och själva slita halvt ihjäl sig med dubbelarbete under småbarnsåren. Jag känner flera äldre kvinnor som känner sig lurade: de gick som nyblivna mammor på det där budskapet att man måste tänka på pensionen och därför fortsätta arbeta heltid, men i verkligheten tjänar de inget på det nu som pensionärer. Det ger en stor bitterhet.
Svar på tråden Drömmer om att vara hemmfru