Hur får man till en ekonomi där man betalar procentuellt utifrån inkomst?

Han verkar inte se er som ett team överhuvudtaget. Utan han kört sin race och är liksom inte mån om dig. Han vill inte dig väl.
Det är det enda sättet att tolka det.
Klart som fan att det kommer "drabba" honom om ni börjar med en procentuell uppdelning. Men vem har burit det tyngsta lasset hittills då?

Synd om henne kan det vara ändå.
Ibland vet man inte riktigt hur andra har det eller så ser man inte skogen för alla träden. Här har man dock gått vilse ordentligt!
Jag håller dock med dig om att hon tillåtit detta. Indirekt, genom att inte sätta ner foten och acceptera saker som de är - så fortsätter han. Vadå - ingen sätter ju stopp.
Så sluta genast med det här, fråga din partner om han är seriös med att ni ska leva i en familj tillsammans. Eller är du något slags tjänstehjon som ska sköta hemmet medan han både sparar och spenderar och så är han snäll ibland och beställer jeans till dig för 299 spänn.
Ta stöd av familjerådgivning om ni behöver, så att ni kan samtala i ett forum där båda får komma till tals. Jag kan tänka mig att han är snabb på att kapa dig när du vill prata och sen är det inte mer med det typ. Är han sån så MÅSTE du ta hjälp. Eller lämna. Jag hade aldrig levt med en sån man, aldrig. Hellre är jag ensam då....

Jag tror inte att han vill det. Vissa män går igång på att ha makten över ekonomin och pengarna. Sjukt att han sparar på hög och hon knappt går runt varje månad.

Jag har inte läst alla svar nu men jag tycker du hakar upp dig på att det här med parasit och att "leva på" sin partner. Eller för den delen betala för någon som tjänar mindre.
Ser du att du är fast i samma tankesätt som han? Fast i det här fallet är du den stora förloraren.
Som jag läser dina svar hade det lika gärna kunnat vara tvärtom och då hade inte du heller haft lust att dela med dig, eftersom du inte vill pröjsa för någon annan. Korrekt?

Det ni saknar är jämlikheten som du själv är inne på, och teamkänslan. Dina kollegor har pratat om att växeldra.
Jag vet förstås inte vilket umgänge ni har men de allra flesta jag känner har det så. Möjligen att man har separata sparanden beroende på ekonomisk bakgrund, arv mm. Men det är av de pengar som är kvar EFTER att man delat.
Och om person i ett sånt exempel blir sjukskriven ett halvår, då är det självklart för alla inblandade att man INTE har den lyxen under den perioden, utan då finns man för varann. Inte fan är det mitt fel att jag inte kan bidra om jag går och blir sjukskriven pga brutet ben/covid/utmattning eller vad som helst. Då lär jag bidra med mindre under en tid och hela familjen får rätta sig efter det. Sen när jag är frisk igen så är jag inte "skyldig" någon någonting utan ett halvår senare kanske min man blir arbetslös. Har aldrig hänt och lär inte hända heller men OM så blir det ju så då att det är min lön som är vår huvudinkomst och som vi delar på för att få "teamet" att rulla.

Jag fattar att du vore rädd för en separation men i ditt fall så vore det ju ett lyft, du skulle veta precis vad du hade att röra dig med, behövde inte känna dig som skräp som inte har råd med någonting och behöver heller inte betala för hans barn.