Tråden för oss med IBS, del 7

Den här tråden lägger jag till favoriter.
Har inte fått diagnosen ibs men för min del verkar de som om de är det.
Magen är helt körd efter jag vart gravid med andra dottern och de är snart 2 år sen.
Extrem stressmage, regarerar på en mängd mat och i bland utan andledning tror jag.

Dock är HC här så sega så de händer ju aldrig nått, det dom har lyckats få till är 1 laktostest och 2 glutentester varav båda var negativa. Och några blodprover.
Och de är sen vintern -06, har en ny tid nu men begriper inte vad jag ska dit och göra.. Vad kan dom kolla mer?

Jo man kan ju hoppas men antar att nu får jag vänta igen pga lite oplanerad tillökning.
Men undrar mest varför dom inte har skickat iväg mig på nån undersökning tidigare har ju haft de här ett tag nu.
Men är ju helt omöjligt att nå läkaren med.

Hela började väl igenligen med att jag vart dålig i magen och att de aldrig gick över riktigt, bra nån dag och sen dålig igen.
Och då ville läkarna vänta på att dottern skulle födas för dom var säker på att de hade med grav att göra.
Vilket de dock aldrig gjorde.
Så just nu blir jag dålig (Diarré) av mjöl, laktos, stekt mat, fet mat och även mer saker men som jag inte riktigt vet vad bara.
Har ständigt ont i magen, vissa dagar gaser med hemsk magknip.
Extrem stressmage så sitter mest hemma för blir så nervös av att åka nånstans (Brist på toa osv)
Räcker med tanken på att åka och handla mat så får jag ont.

Så pga av de har jag utvecklat nån sorts ångest så blir kallsvettig, skakis, magknip, yr och till slut dålig i magen, om jag blir nervös eller stressad.

HAr skrivit upp inolaxol och guaribs.

Men har börjat med nått som heter Lunelax. Ingen som har nån erfarenhet avom de funkar.
Har bara testat nån dag än så vet inte riktigt, såg asken på apoteket och köpte för att prova iaf.

Har ju kunnat äta dimor och imodium förut vid kris men nu när man inte kan de så letar jag efter nått som kanske kan hålla allt i hyfsat styr.

Nej igentligen har inte läkaren hjälpt mig med nått utan de har mer varit
- Jag förstår att de är jobbigt men jag vet inte vad vi ska göra åt de heller.
Och -Stackars dig men du får nog stå ut.

Ja dimor och liknande åt jag innan men efter gravbeskedet pratade jag med en drös folk via sjukvården och ingen rekomenderade att äta dom.

Har även själv varit inne på att få nått antidepp av något slag, för oftast mår jag rätt bra så länge jag håller mig hemma. Men ska jag ut så kommer besvären som ett brev på posten.. eller snarare ett mail, de går fortare
Fick rådet att ringa nån psykosocial enhet av mvc för att få samtalshjälp.
Men känner att prata om de hjälper inte särsklit utan de jag behöver är att lugna ner mig så går de bra.
Ett exempel är ju åker jag nånstans med en kompis och pratar nonstop och tänker på 1000 andra saker så går de oftast bra, men åker jag själv så går jag och ältar och tänker - Tänk om jag blir dålig. Och de är så klart då jag blir klen.

Men ska pröva få tag på dom iaf om inte annat kanske dom vet vart man vänder sig sen.
men är så less på att måste ringa och fixa allt själv hit och dit.
Nästa läkarbesök bokades via mvc för att hon är helt omöjlig att nå.
Men då ringe läkaren upp och sa att nä du må först få en tid hos mvc innan du kan komma till mig de är bättre. Och mvc sa tvärtom Åh vill bara hoppa ltie på dom.-D

Kanske är dörför inte magen är grej nu då??
har funderat varför jag varit "bra" rätt länge men senaste dagran sämre. trodde de var nått jag ätit.. som vanligt.
Hmm ska nog kasta den där saken..

Men det är de jag tycker är så konstigt, att jag har inte haft några problem med magen innan. Kunnat äta igentligen precis vad jag ville, järnmage helt enkelt. Och sen bara pang så blev jag dålig.
Hade jag haft några problem innan så hade jag lättare förstått vad som hänt

Jaha ja då var de ju enklare. Jobbigt men begripligt.
Undra vad jag får för spännande den här gången då?

Mest trist är ju att de verkar som dottern har lite problem med magen med, hon kan t.ex. inte äta nån annan gröt än ris gröt och ingen annan välling än majsvälling. Och hon är över 1 år nu.

Må prova ta mig till apoteket, typiskt att man bor en bit i från. Lite nyfiken på alla dom där sakerna.

Fast den roligaste "förklaringen" på varför jag var sjuk har jag iaf fått.
Var ner till HC itidigt i våras för jag mådde så himla dåligt den dagen, och dom tog lite blodprover och sånt.
Så småpratade lite med sköterskan och så kläcker hon ur sig
-Ja men du ska se att du säkert blir friskare när de blir sommar, när de är så här kallt och trist mår ju ingen särsklit bra!

Jaha de är så enkelt att bli frisk, tack ska minnas de nästa gång jag sitter på huset med ond mage

Skulle nog ha bett henna stoppat upp den där alvedonen nånstans där den antagligen gör mer nytta..

Nä man blir lite mörkrädd för hur vissa läkare och sköterskor kan bete sig.

Tänkte på de, har ni som har blivit sjuka på "senare" år (Svårt att veta om man haft de från barndommen t.ex.)
Har ni rasat i vikt??