Ångest över att hålla relationen hemlig

Hur menar du? 

Vilka? Nej, det finns tyvärr inga vänner att visa honom för. De är borta sedan länge. 

OK.
Är er relation bra? Inte kontrollerande eller ojämställd?

Inga vänner, kass familj men bra pojkvän? Sluta skämmas och var rädd om honom.

Tror inte svaren hade blivit desamma. Tyvärr har jag fått uppfattningen om att kvinnor blir sämre med åldern och männen blir bättre, helt sjukt enligt mig. 

Ja, dom vet att jag är tillsammans med någon ?äldre? man men de har aldrig träffats på dessa två år, vilket är helt sjukt? Men folk hade ju åsikter redan från första början och då blir det lixom kört för min del. Då har de sumpat sin chans. 

Ja den är jättebra (om man bortser från detta, men det är ju mitt eget fel som bryr mig för mycket) och det är ju min enda relation som faktiskt blivit något seriöst och långvarigt. Han tycker ju synd om mig som fått stå ut med allt skit. Han ber ju folk att dra åt helvete om de har något dåligt att säga om oss. 

Jag har väl förlorat familj och vänner men jag har fått nya vänner på köpet när jag träffade sambon. Hans vänner är tydligen mina vänner också, enligt honom.

Det tror inte jag heller. 
Och jag tror som du faktiskt, och är själaglad att min man inte tycker så. 
Vi, liksom ni, är ju vuxna båda två. Vad finns det liksom att tycka?

Min mamma blev jätteförtjust i min man, tyvärr levde hon inte så länge efter de väl träffades. Men det var ändå fint.

Varför har de inte träffats?
Om din pappa är 70 så är han ju gammal nog att vara far till din sambo också!

Jag har en annan sak i mitt liv som folk ifrågasätter och som gör mig rätt less ibland. Dessvärre kan jag inte skriva om det också, det kan ju faktiskt sitta någon här som skulle känna igen det.

Folk bryr sig och lägger sina näsor i blöt alldeles för mycket. Det är lätt att säga att man inte ska bry sig, men det är ändå det bästa.
Ingen har med att göra hur gammal din sambo är, varken dina föräldrar, vänner eller kollegor. 

Om du älskar honom och vill vara ihop med honom så sluta skämmas och sluta slingra dig och ljug. Vad spelar det egentligen för roll vad andra tycker? Frågar de om ålder så säg 52. Svara som om det inte är några konstigheter. Om de säger något negativt så bry dig inte. Visst kanske kollegor skulle tissla och tassla om det ett tag men sedan blir det old news. Skit i dem bara. Men som sagt sluta skämmas för det är taskigt mot den människa du valt att leva med.
(Och bor ni ihop så kan folk bara googla ändå och få reda på hans ålder.)

Hmm det blir ju lite konstigt att du ljuger om det. Sluta med det tycker jag, för din egen skull och för din partners skull. Jag vet lite hur det känns för på mitt jobb har folk sagt oj med höjda ögonbryn när jag svarade hur gammal min partner var men det skiter jag i. Jag är 32 och min partner är 43.

Oj det är inte en sån reaktion jag får och ändå är  det bara 8 års ålderskillnad. Då är det mer, är du inte rädd att han ska lämna och hitta en yngre?

Den kommentaren har jag aldrig fått!

I början hade jag dock svårt att lita på att han verkligen ville ha mig, så jag tjatade nästan hål i huvudet på honom om det. Tills han verkligen redogjorde för hur han känner och att jag aldrig mer behöver tänka den tanken.

Kanske beror på i vilken ålder man är också.