• Anonym (Hjälp!)

    Ångest över att hålla relationen hemlig

    Jag är i ett förhållande där ålderskillnaden är 25 år. För mig spelar det ingen roll, vi trivs bra ihop men det är vad alla andra tänker och tycker om det. Jag försöker hålla det så hemligt som möjligt för att jag inte orkar folks åsikter men det är klart att folk alltid frågar om ålder. 


    Jag blir nästan helt förstör av tanken att det ska komma ut på jobbet att jag är tillsammans med en så pass mycket äldre man. Ångesten är skyhög! 

  • Svar på tråden Ångest över att hålla relationen hemlig
  • Anonym (Känt detsamma)
    Anonym (Hjälp!) skrev 2024-04-25 17:40:30 följande:
    Ångest över att hålla relationen hemlig

    Jag är i ett förhållande där ålderskillnaden är 25 år. För mig spelar det ingen roll, vi trivs bra ihop men det är vad alla andra tänker och tycker om det. Jag försöker hålla det så hemligt som möjligt för att jag inte orkar folks åsikter men det är klart att folk alltid frågar om ålder. 


    Jag blir nästan helt förstör av tanken att det ska komma ut på jobbet att jag är tillsammans med en så pass mycket äldre man. Ångesten är skyhög! 


    Har haft samma ångest och rädslor men jag vågade inte fortsätta relationen eftersom jag då var väldigt rädd för vad min familj och övrig släkt skulle tycka och tänka. Var också livrädd för hur hans barn som nästan var i min ålder skulle reagera och om de skulle acceptera mig. Allt detta gjorde att jag avslutade relationen, något jag sedan ångrat 
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Hjälp!) skrev 2024-04-25 17:40:30 följande:
    Ångest över att hålla relationen hemlig

    Jag är i ett förhållande där ålderskillnaden är 25 år. För mig spelar det ingen roll, vi trivs bra ihop men det är vad alla andra tänker och tycker om det. Jag försöker hålla det så hemligt som möjligt för att jag inte orkar folks åsikter men det är klart att folk alltid frågar om ålder. 


    Jag blir nästan helt förstör av tanken att det ska komma ut på jobbet att jag är tillsammans med en så pass mycket äldre man. Ångesten är skyhög! 


    Jaha, och vad vill du att vi ska säga? Du har ju gjort ditt val och får leva med konsekvenserna av det, precis som alla andra.
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Det är er ensak) skrev 2024-04-26 11:30:23 följande:

    Min svärson är äldre än mig. Det var väl lite sensationellt i början men vad har jag eller någon annan med det att göra? Det säger väl mer om hur andra är, än om er som par, om folk har åsikter/fördomar. Det är bara ni som ska leva med varandra och har folk svårt för det så är det deras problem. 



    Men jösses vilket individualistisk BS. Bor man själv på en öde ö så kan man snacka om "ensak" men lever man i ett samhälle med andra människor eller blir en del av en familj så får man ju tänka efter lite vad man ger sig in i innan man gör sitt val och acceptera konsekvenserna av sina val. Om gubben har barn så blir det ju deras ensak med då de får acceptera en bonusmamma som är lika gammal eller yngre än dem själva.

    Att bara vifta bort allt med att andra bara inte förstår och är fördomsfulla är ju ett väldigt bekvämt sätt att frånskriva sig allt ansvar för sina val. Ett sätt att säga att jag kan göra precis som jag vill och det måste alla alltid acceptera och gilla, tycker jaaaag att det är bra så måste alla andra oxå göra det... vilket är oerhört omoget och naivt. 
  • Less is more
    Anonym (Hjälp!) skrev 2024-04-26 06:14:56 följande:
    Det jag är mest trött på är att alltid behöva förklara och försvara mig när det väl kommer fram att jag lever med en dubbelt så gammal man. Det är ju inte socialt acceptabelt att vara tillsammans med någon så pass mycket äldre eller yngre. Dock har alla i hans närhet tagit det så bra och bara sagt bra saker medans från mitt håll är det typ äckligt och konstigt att jag inte har någon i min egen ålder. Men igen, jag har dejtat killar i MIN ålder, yngre och någon som varit lite äldre som 6 år. Men det har aldrig blivit något. Sen träffade jag sambon och under mina 28 år lever jag nu i min första seriösa förhållande.
    Du behöver inte skämmas eller hemlighålla någonting. Man måste få visa sin kärlek öppet och inte hemlighålla.

    Om du för första gången har en bra relation och älskar varandra - då behöver inte du fundera mer på detta. Gör det för din skull och för hans skull. 
  • Anonym (Det är er ensak)
    Anonym (jaha) skrev 2024-04-26 15:54:11 följande:

    Men jösses vilket individualistisk BS. Bor man själv på en öde ö så kan man snacka om "ensak" men lever man i ett samhälle med andra människor eller blir en del av en familj så får man ju tänka efter lite vad man ger sig in i innan man gör sitt val och acceptera konsekvenserna av sina val. Om gubben har barn så blir det ju deras ensak med då de får acceptera en bonusmamma som är lika gammal eller yngre än dem själva.

    Att bara vifta bort allt med att andra bara inte förstår och är fördomsfulla är ju ett väldigt bekvämt sätt att frånskriva sig allt ansvar för sina val. Ett sätt att säga att jag kan göra precis som jag vill och det måste alla alltid acceptera och gilla, tycker jaaaag att det är bra så måste alla andra oxå göra det... vilket är oerhört omoget och naivt. 
    Okej, jag förmodar att du är en av de fördomsfulla. För det är fördomar det handlar om här, eller okunskap. Jag har gjort ett val att inte lägga mig i och ha pekpinnar på hur andra väljer att sina liv. Vad har jag för rätt att göra det? Andra behöver inte gilla eller acceptera nånting. Det skiter jag fullständigt i. Jag tycker också folk ska skita i hur jag väljer att leva, vem ska komma hit och ha åsikter om hur jag väljer att leva. Men jag antar att du tycker det är okej för dig. Jag tycker det är du som verkar otroligt inskränkt i din åsikt. Du är inte så gammal va? Då är man mer enkelspårig när det gäller sånt här, precis som TS beskriver om sina arbetskamrater. Nä, om TS har valt den här personen för att hon vill det. då ska alla andra bara hålla käften. 
  • Anonym (jaha)
    Anonym (Det är er ensak) skrev 2024-04-26 16:10:04 följande:
    Okej, jag förmodar att du är en av de fördomsfulla. För det är fördomar det handlar om här, eller okunskap. Jag har gjort ett val att inte lägga mig i och ha pekpinnar på hur andra väljer att sina liv. Vad har jag för rätt att göra det? Andra behöver inte gilla eller acceptera nånting. Det skiter jag fullständigt i. Jag tycker också folk ska skita i hur jag väljer att leva, vem ska komma hit och ha åsikter om hur jag väljer att leva. Men jag antar att du tycker det är okej för dig. Jag tycker det är du som verkar otroligt inskränkt i din åsikt. Du är inte så gammal va? Då är man mer enkelspårig när det gäller sånt här, precis som TS beskriver om sina arbetskamrater. Nä, om TS har valt den här personen för att hon vill det. då ska alla andra bara hålla käften. 

    Och jag förmodar att du är en av de niva och bekväma människorna som tror att alla människor alltid måste gilla precis allt du gör.

    Vill du eller TS leva med gubbar så är det väl upp till er, MEN det är ju oerhört korkat att förvänta sig att alla ska gilla det bara för ni gör det. Smaken är som baken och folk tycker olika och det måste man kunna acceptera om man vill leva i ett samhälle med andra människor. Och nu råkar det vara så att de allra flesta tycker det är jävligt äckligt med gubbar med unga tjejer och det borde man ta höjd för när man väljer det.

    Jag är 50+ så om du hade tänkt argumentera för att man bara blir mer ok med gubbsjuka män och unga tjejer så faller ju det ganska platt. Jag menar, om du vill hävda att man är naivare som ung så borde väl det i så fall snarare gälla de unga tjejer som blir ihop med gubbar, eller? Ditt resonemang är både irrationellt och motsägelsefullt.

    Nejdå, folk kommer liksom inte sluta ha en åsikt om saker bara för att det inte lirar med vad du vill höra, tål du inte att andra inte tycker som du så är det snarare du som borde hålla käften och hålla dig borta från öppna diskussioner.
  • Anonym (Huh?)

    Jag tror att om någon resonerar (påhittat) att det är vi mot världen så motiverar det ett fortsatt förhållande. Oavsett vad det kan vara. Typ som en fetisch. Inget fel med det, jag gillar däremot inte att någon isf hittar på andra människors missnöje mot dom. Som i ts fall så förstår jag inte hur något sånt kommer på tal ens. Därför låter historien väldigt fabricerat.

    Ser det ganska ofta gällande äldre herrar, de har fått för sig att deras fiktiva förhållanden med yngre kvinnor är något som medelålders kvinnor har något investerat missnöje i. Inte för det dom närmare yngre kvinnor för det. Fungerar mer som en bortförklaring till anledningen varför han inte har en yngre kvinna.

  • Anonym (Hjälp!)
    Anonym (Huh?) skrev 2024-04-26 13:32:11 följande:
    Hur ser en sån konversation ut? Varför kommer det på tal ens? Berättar du något som avslöjar att han är gammal? Typ att han har ledvärk, potensproblem eller färgar sitt gråa hår? Jag är nyfiken.

    Jag kan inte ens föreställa mig en sån konversation, så hur stort kan det här problemet vara egentligen?

    Bara för att du aldrig fått frågan hur gammal din partner är betyder det inte att ingen annan fått den frågan. 


    Du får tro vad du vill om att jag hittar på detta men då skulle jag garanterat lagt min tid på något annat än att sitta här. 


    Jag skriver det bara EN gång till hur en konversation ser ut. 


    Jag sitter med mina kollegor och man börjar prata om allt möjligt. Någon frågar om man tex bor själv eller har sambo. Då säger jag naturligtvis att jag har sambo. Sen kommer oftast alla följdfrågor hur vi träffades, hur länge vi har varit tillsammans osv, vad han arbetar med. Det här pratade vi om senast IDAG.


    Sen kommer frågan:
    - Aha, men hur gammal är han då?
    Då svarar jag att han är något äldre. 
    - Hur mycket äldre? får jag som följdfråga. 
    - Äldre, svarar jag. IGEN. 

    Och sen tar det inte slut. De nöjer sig inte med svaret ÄLDRE. Utan exakt ålder. Säger jag typ, 40 eller 30, eller 50 så ska de veta exakt. 


     

  • Anonym (Hjälp!)
    Anonym (Det är er ensak) skrev 2024-04-26 16:10:04 följande:
    Okej, jag förmodar att du är en av de fördomsfulla. För det är fördomar det handlar om här, eller okunskap. Jag har gjort ett val att inte lägga mig i och ha pekpinnar på hur andra väljer att sina liv. Vad har jag för rätt att göra det? Andra behöver inte gilla eller acceptera nånting. Det skiter jag fullständigt i. Jag tycker också folk ska skita i hur jag väljer att leva, vem ska komma hit och ha åsikter om hur jag väljer att leva. Men jag antar att du tycker det är okej för dig. Jag tycker det är du som verkar otroligt inskränkt i din åsikt. Du är inte så gammal va? Då är man mer enkelspårig när det gäller sånt här, precis som TS beskriver om sina arbetskamrater. Nä, om TS har valt den här personen för att hon vill det. då ska alla andra bara hålla käften. 
    Tack! Äntligen någon som förstår. 
  • Anonym (Huh?)
    Anonym (Hjälp!) skrev 2024-04-26 16:59:45 följande:

    Bara för att du aldrig fått frågan hur gammal din partner är betyder det inte att ingen annan fått den frågan. 


    Du får tro vad du vill om att jag hittar på detta men då skulle jag garanterat lagt min tid på något annat än att sitta här. 


    Jag skriver det bara EN gång till hur en konversation ser ut. 


    Jag sitter med mina kollegor och man börjar prata om allt möjligt. Någon frågar om man tex bor själv eller har sambo. Då säger jag naturligtvis att jag har sambo. Sen kommer oftast alla följdfrågor hur vi träffades, hur länge vi har varit tillsammans osv, vad han arbetar med. Det här pratade vi om senast IDAG.


    Sen kommer frågan:
    - Aha, men hur gammal är han då?
    Då svarar jag att han är något äldre. 
    - Hur mycket äldre? får jag som följdfråga. 
    - Äldre, svarar jag. IGEN. 

    Och sen tar det inte slut. De nöjer sig inte med svaret ÄLDRE. Utan exakt ålder. Säger jag typ, 40 eller 30, eller 50 så ska de veta exakt. 


     


    Varför berättar du inte hur gammal han är. Du har ju redan berättat att han är gammal iom det?

    Jag har så otroligt svårt att svälja det här. Verkar som extremt udda konversationer. 
Svar på tråden Ångest över att hålla relationen hemlig